söndag 13 maj 2018

God självkänsla för ett barn – kärlek är grunden

Det är viktigt att barnet känner att det älskansvärt oavsett prestationer. Att barnet är bra som det är.

Om vi kan ge våra barn en god självkänsla vågar barnet misslyckas och försöka igen – och därmed lära sig. Barnet kommer då inte att ta för stora risker och skadas för det värnar om sig själv, sina gränser och sina behov.

"Det viktigaste är att ni älskar ert barn. Att barnet känner att kärleken är villkorslös. Att ni tror barnet om gott och ser dess vilja att lära, bli omtyckt och vara med."

Försök leva dig in i hur barnet har det, ge vad det behöver och lugna när det är skrämt.

Självkänsla och självförtroende är helt olika saker. Ett försiktigt och blygt barn kan mycket väl ha god självkänsla. De kanske trivs bäst med att vara lite iakttagande och lyssnande.

Introverta eller extroverta barn är olika och det kan ibland förvilla men båda behöver bygga en god självkänsla för då blir livet så mycket bättre för dem, på alla plan. Självkänsla innebär en stabil och stor trygghet för barnet.

Om barnet står inför en situation som det ännu inte har lärt sig behärska och därför bävar lite inför kan självkänslan svikta tills barnet lärt sig att hantera situationen. Ju starkare självkänsla barnet har vid händelsen desto snabbare kommer det att hitta lösningen. Hjälp gärna barnet att förstå varför det känns som det gör. Du som vuxen har ju livserfarenhet. Vi vet att det är så här ibland, att det är naturligt och att det går över. Vi kan hjälpa våra barn genom att ­förklara.

Om du tillmötesgår barnet för mycket blir du en förebild som visar att man inte ska ta hand om sig själv. Om du tillmötesgår ­barnet för lite får barnet en känsla av att inte bli omhändertaget och inte bli lugnat. Det skapar en osäkerhet hos barnet kring hur världen egentligen fungerar.

Om ett barn väljer utanförskap kan det bero på att barnet känner rädsla för något. Barn kan vara rädda för saker som vi vuxna inte ens kan tänka oss i vår fantasi och det är väldigt onödigt. Det kan påverka barnets hela vardag. Tror du att det är så får du prata med barnet och försöka förstå hur du kan hjälpa.

Kanske beror det på att de inte vet hur man gör för att ta kontakt och skapa nya relationer. Då behöver de hjälp med det.

Om det är bråkigt i familjen kan det ta energi och fokus från barnets förmåga till utveckling – plus att barnet kan lära sig mönster för nära relationer som det riskerar att bära med sig genom livet. Det gör också att du får mindre energi som förälder och mindre tid för vardaglig samvaro med barnet – sådant som barn behöver så mycket av.

Artikeln publicerades i Vi Föräldrar 9/2017 (psykolog Malin Bergström)

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar