Visar inlägg med etikett Dikter. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Dikter. Visa alla inlägg

tisdag 5 september 2017

Priset du betalar



Jag tänker på dig
Vart tog du vägen?
Varför är du rädd och
vad är du rädd för?

Du älskade att prata,
nu är du tyst.
Du charmade alla,
nu backar du undan.

Du älskade utmaningar,
nu är du trött.
Möjligheter du såg
är nu svårigheter.

Varför försvann allt det fina?
Du var ju så härlig.
Var de gamla såren för svåra att se?
Var de för djupa att läka?

Tryggheten – tvångströjan du bär –
hindrar varje förändring.
Den stöter bort det du behöver och
den hindrar andra att komma nära.

Vilket pris betalar du för tryggheten?
Är det djup glädje och skratt?
Är det kärlek och värme?
Är det närhet och gemenskap?

Förändring i livet är viktigt.
Förändring ger lycka och kraft.
Förändring är alltid positiv,
hur jobbig den än verkar vara.

Må du få mod att våga ge och ta emot kärlek.
Må du få hjälp att öppna dig och visa vem du är.
Må du få hjälp att skapa tillit till dina nära.
Må du bli trygg i förändring.

måndag 4 september 2017

Att möta sig själv som barn

Möte mellan jagen – barnets och kvinnans

Idag möttes vi äntligen
jag hade längtat så
att få sitta hos dig,
att få en kram,
att få känna mig nära.

Jag ville känna trygghet,
ville känna värmen,
från ditt mjuka bröst.
Jag hörde ett hjärta slå
i takt med mitt.

Jag satt i ditt knä och
njöt av all kärlek du gav
men så insåg jag
att Du njöt
lika mycket som jag.

Du ville också känna trygghet,
och känna värmen ifrån mig,
Du njöt av min kärlek
precis som jag njöt av din.

Glöm inte att vara lekfull, sa jag.
Glöm inte att skratta och ha kul
och älska, så ofta du kan
för alla vill ha din kärlek – alla.

Vi satt där länge, nära
tills mörkret föll utanför.
Nu ska vi aldrig skiljas åt mer
för du och jag är vi

och vi behöver varandra - alltid.

söndag 20 augusti 2017

Sjukdomars budskap



Mitt liv fyllt av sjukdomar, vad ville de säga mig?

Tretton år och astma
Jag tog på mig för mycket, gick över mina gränser
Jag vägrade låta något hindra mig
Jag inbillade mig att jag kunde klara allt
och då skulle alla älska mig.

Trettionio år och gallsten
Jag tänkte på ett sätt men gjorde något annat
Jag följde inte det själen viskade
Jag tänkte istället för kände,
jag kunde inte känna inåt.

Epilepsi – var jag för självkritisk?
Jag straffade mig själv hårt.
Jag tyckte inte om mig själv.

Glutenallergin kom 
för att jag var arg 
på någon eller några som
jag ville ha bekräftelse och kärlek av.


 Att bli sjuk var ett sätt att få uppmärksamhet.
Jag undrade över varför andra attackerade mig.
Ilska och rädsla var ständiga följeslagare.
Jag borde sett på andra med kärlek och accepterat dem.

Ledgångsreumatism – 
Ytterligare ett tecken på att jag var självkritisk.
Jag ville hämnas när jag inte fick vad jag behövde.
Jag letade och letade men
hittade inte vad jag tyckte om 
och jag vill inte be om hjälp.


Diabetes – jag vågade inte släppa taget och kontrollen,
jag vågade inte se godheten omkring mig.
Bensåren var ett tecken på en rädsla 
som hindrade mig att gå framåt.

Blodproppen i ögat kom av 
att det var svårt att se vad som hände.
Jag var rädd att se, verkligen se, vem jag var 
och rädd att se effekten av mina ageranden.

Blodförgiftningen visade 
att jag var fixerad vid något som förgiftade mig.
Jag skulle försökt förlåta.

Min böld i axeln tipsade mig om 
att tillåta mig att vara flexibel,
att ta inte på mig så mycket 
och att jag var orolig för nya situationer.

Min stora, svullna mage 
skvallrade om att jag höll tillbaka 
och skyddade mig själv känslomässigt
jag bar på en oro och en rädsla.

Trots allt detta kämpade jag i åttiofyra år
Nu är jag en fri själ – fri från alla plågor.

Jag hoppas Gud nu lär mig det jag inte klarade av att lära mig själv
så att jag i nästa liv får leva ett friskt liv utan sjukdomar:



Att våga känna och bejaka mina känslor
Att inte vara rädd och orolig
Att ha tillit och att vara trygg
Att lyssna inåt på min själ
Att våga visa kärlek
Att våga känna kärlek
Att acceptera andra som de är
Att be om hjälp när jag går fel
Att inte hämnas
Att lita på att kärlek kommer av kärlek inte av att klara allt
Att inte vara arg på mig själv och på andra
Att våga gå nya vägar
Att förstå att människor är goda
Att våga se.
Att våga se vem jag är
Att reflektera
Att inte tillåta att något förgiftar mig utan istället förlåta.











fredag 6 januari 2017

Till de som är utanför

Foto: Tom Mrazek
Du ligger på soffan, vill somna en stund 
och hoppas det är mörkt när du vaknar
när en timme har gått har du inte sovit en blund.
Tystnaden skär, det är någon du saknar.

Du får inte va' med, hur gärna du än vill
skälen har du hört i alla tider.
Orden, river upp gamla sår som du täpper till,
gör att din sorg och din ensamhet svider

Varför ska ensamma och ledsna inget säga?
Varför ska de inte visa sin sorg och smärta?
Att tvingas låtsas, att ständigt väja,
svider svårt i själ och hjärta

"Festen blir ändå inte särskilt kul för dig"
"Tradition du vet som ej kan brytas"
"Du får stanna här utanför så ingen ser dig"
"Gänget är tajt, ingen kan bytas" 

Du gör än en gång försök en tråkig lördag 
"Kan vi ses? Prata över en kopp te". 
Visst men inte idag, myskväll du vet, han och jag 
men vi kan kanske ses på söndag vid tre? 

Du kan inte förstå varför du jämt glöms bort.
"Du fick en inbjudan! Det vet väl jag".
"Missade vi dig? Nej, det kan vi inte ha gjort.
Nästa träff ska jag kolla, det gör jag."

Nu är det mörkt på gator och torg.
Dags att gå ut i svarta kappan och hatten.
Ingen känner igen dig i din sorg,
bara grannens katt i natten.


måndag 28 mars 2016

Vårt hjärta - varmt eller kallt


Vad formar ett varmt hjärta?
Är det något vi bara har
eller kräver det massor av smärta.
En del har det från födseln
en del vet inte att det varma hjärtat finns
andra får det genom lidande.

Vad formar ett ensamt hjärta?
Är det den ofrivilliga ensamheten
att vara utanför och känna smärta
över att inte ingå i gemenskapen
att stängas ute och glömmas bort
att se andras gemenskap som svider.

Vad formar ett sorgset hjärta?
Den svåra förlusten av någon vi har kär
Förluster som drabbar oss
olycklig kärlek, skilsmässa och död
En del sörjer förlusten av de levande
andra sörjer förlusten av de döda.

Vad formar ett hårt hjärta?
Är det brist på kärlek som gjort det kallt
Kylan ett effektivt sätt att få skydd
vi slipper bli sorgsna och besvikna
vi slipper bli sårade

men lever vi verkligen då.


Ett försök till Vårens morgondikt


Morgonljuset växer för varje dag
solen lyser på mig i sängen
den skvallrar om att våren är här,
men känslorna växlar mellan
njutning av dagar som kommer
och sorgen som inte vill släppa,
trots att våren kommer i alla sin glans
saknar jag dig som finns någonstans.

Tusentals gånger har jag frågat de högsta
varför finns det ingen till mig
någon som jag kommer att älska
och som kommer att älska just mig.
Jag vet vi är många i ensamhetens näste.
Men visst,  ensamheten är viktig för mig
men jag vill ändå njuta av gemenskap,
skratt och glädje – tillsammans med dig.

Med en suck går jag upp
lagar min frukost med frukt och grönt
ser ut genom fönstret som det är hög tid att putsa.
Ljuset är så stort och intensivt
En härligt kontrast mot vinters mörker
Solstrålarna pyntar Vätterns vågor med lysande stjärnor

Söndag – vad göra? Det får bli bakning idag
Bullar med mandel – till mig – för att jag är jag.