Visar inlägg med etikett Personlig utveckling. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Personlig utveckling. Visa alla inlägg

tisdag 19 september 2017

Känner du dig illa behandlad av din man?

Ett populärt inlägg i repris

Från Tuva Forum

På denna sida finns mycket att läsa om vi känner att vi far illa i relationer.

Ett sammanfattande utdrag från sidan
Känner du att du inte kan vara dig själv? Blir du förvirrad? Tvivlar du på dig själv? Känner du att din självkänsla försämras?

Hur är det med din man?
- Skriker han, svär eller hackar på dig?
- Frågar han ut dig vad du har gjort?
- Kontrollerar han var du går? Dina mejl? Dina sms?
- Kritiserar han dig?
- Begränsar han ditt sociala liv?
- Får han dig att känna sig underlägsen inför andra människor?
- Får dig att känna dig sexuellt otillräcklig?

En vanlig metod för mannen att hålla kvinnan i ett ständigt tillstånd av osäkerhet är att bryta alla löften, inga planer eller överenskommelser följs. Kvinnan försöker förstå varför mannen beter sig ologiskt och osunt. Hon försöker hitta lösningar och anklagar sig själv och känner hur hennes egna gränser för vad som är rätt och riktigt förflyttas.

Till varje pris gäller det att inte provocera fram plötsliga och okontrollerade raseriutbrott, hon försöker förstå.

Hur komma ur relationen?

Med en riklig mängd kunskap om både dig själv och din partner kan du sakta fatta egna beslut om relationen.

Hur kan han verka normal i ytliga relationer när han gör den kvinna han lever tillsammans med så illa?

Det finns människor som aldrig blickar inåt och ifrågasätter sig själva. De här personerna kan passera obemärkt förbi i ytliga relationer och olika sammankomster - men då de måste engagera sig eller medge sin egen del i ansvaret, då blottar de sig eftersom ett ifrågasättande är omöjligt.

Dessa män nedvärderar kvinnan de är tillsammans med och känner ingen medkänsla eller respekt för sin kvinna. Det här kan vara helt obegripligt för kvinnan som själv känner ansvar och empati. Att ha en relation till en man som varken kan ta ansvar eller känna empati är omöjligt om man vill ha en sund och jämställd relation.

Det finns inget du kan göra för att förändra din man. Hans försvarsmekanismer står i vägen och låser sig. Envisas du med att försöka nå fram så blir han ännu hårdare för att inte nås av ditt lidande.
Varför går det inte att föra ett normalt samtal?

Det finns män som blir arga så fort de inte får sin vilja igenom. Att försöka diskutera går inte då han alltid ser till att vända allting till sin fördel eller kanske håller han med för att sedan göra tvärtom. Vad han sa i går gäller inte i dag. Han förnekar saker som ni båda vet har hänt och påstår att kvinnan ljuger eller inbillar sig.

Han får kvinnan att tvivla på det hon hört och sett, till och med tvivla på sitt förstånd. Till exempel
- Det har jag aldrig sagt!
- Du måste vara galen!
- Du hittar bara på!

Han behandlar henne som om hon vore hans fiende. Till exempel
- Du vill bara ha problem.
- Du attackerar mig.
- Du lämnar mig aldrig ifred.

Han avleder henne från det ursprungliga ämnet och hon får aldrig något svar på det hon ville diskutera. Det slutar med att hon känner sig förvirrad och frustrerad.

Det går inte att föra en diskussion på en jämlik och vuxen nivå vilket är mycket påfrestande för den som står nära. Alla möjligheter att göra motstånd och framföra sin åsikt upphör.

Mannen får kvinnan att verka oviktig eftersom det är precis det han vill, att hon ska känna så att han själv kan hamna i överläge och ha kontroll. Han känner att det är han som styr, att ingen styr honom eller kan få honom att rubba sin ställning.

Han kommer att låtsas att han glömmer bort kvinnan, även om han är mycket medveten – allt för att såra henne. Kvinnan ska inte tro att hon betyder så mycket. Han kommer inte ställa upp och göra de saker han har lovat henne och skulle hon fråga honom varför han inte gör det kommer han antagligen säga att det beror på henne, att hon har tjatat, att han tappat lusten eller så kanske han säger att han aldrig har lovat henne någonting. Kanske försöker han att förringa och vifta bort att han glömt henne med ett "Alla glömmer ibland". Jo, alla glömmer ibland men hans beteende är ytterst planerat och kommer att upprepa sig om och om igen tills kvinnans självkänsla urholkas och hon känner att hon tappar bort sig själv och sitt eget värde mer och mer.

För att behålla sin kontroll måste mannen få den som står honom nära, i det här fallet kvinnan, att aldrig känna sig säker. Kvinnan undrar vad som är fel, varför finner han hela tiden fel på henne? Hon försöker vara till lags - men det är omöjligt för en sådan man är rädd för kvinnans makt.

En sådan här man kommunicerar inte rakt. Detta för att fjärma och förhindra ett utbyte. En mörkning av verklig information är väsentlig för att göra kvinnan orolig och maktlös. Allting sker utan förklaringar och kvinnan kan inte tolka alla budskap.

Det mest vardagliga påstående kan låta föraktfullt och förlöjligande.

Den man som har behovet av att känna sig överlägsen ser till att kvinnan inte har möjlighet att känna stolthet över sig själv. Han förödmjukar och förvirrar kvinnan som försöker rättfärdiga sig, som om hon verkligen vore skyldig. Dessa män strävar efter att trycka ner kvinnan, få henne att verka dålig så att det i hans ögon är helt okej att ge sig på henne. Att påvisa kvinnans brister är ett sätt att slippa se sina egna.

Om du inte sätter stopp för relationen omedelbart kommer det destruktiva samspelet förstärkas ytterligare. Det du, på ett orättfärdigt sätt, blir anklagad för eller utsatt för ska med bestämdhet återföras till mannen. Det är han som har problemen, inte du. Med all säkerhet finns grunden i hur han behandlats som barn, kanske hade han det riktigt svårt då och han behöver säkert hjälp att läka gamla sår.

Dessa män har svårt att hantera känslor som skam, vanmakt och upplevelsen av att vara misslyckad. Så misslyckanden tillskriver han kvinnan och förblir själv oskyldig.

Detta är psykisk misshandel och det är inte okej!

torsdag 7 september 2017

Vågar du be om ursäkt och gör du det på rätt sätt?

Jag tycker mig se att det här med att be om ursäkt är en svår konst, både för den som ber om den och den som eventuellt accepterar den. Jag försöker be om ursäkt när jag har gjort något som sårat någon, när jag gjort någon arg och när jag känner inombords att det blev fel.

Jag inser också att det är få som kan hantera en ursäkt, när jag ber om ursäkt får jag i princip alltid tystnad till svar. Blev jag ursäktad eller inte? Många av oss förstår inte att det är bra att svara, kanske med ett enkelt "Det är okej" kanske med tillägget "Alla gör vi misstag ibland" eller "Nej, det var inte okej det du gjorde".

Det är viktigt att lära av misstaget och inte göra på samma sätt igen. Många ber om ursäkt och fortsätter sedan att agera på samma sätt. De ursäkterna är inget värda, de är bara lämpliga ord för stunden. Ursäkten blir ett sätt att slippa ta ansvar för sitt agerande men de är egentligen väldigt enkelt: Gör inte om det!

För att ursäkten ska ge verklig kraft är det bra att tillägga "Jag förstår att du blev sårad, arg, rädd...". Om vi gör så blir ursäkten ett verkligt plåster på de sår vi orsakat. Den drabbade förstår att vi förstår. Den drabbade får upprättelse och kommer att må mycket bättre.

Vem har inte hört undanflykterna ”Det är ju så jag är”, "Vi bär alla på våra sår"...?

Det finns också ganska många som inte verkar känna när de behandlat någon illa. Många gånger inser de det inte, förrän deras agerande slår tillbaka mot dem själva men ibland kommer aldrig den insikten. Egocentriciteten gör att de inte förstår, om det inte svider inom dem själva. Då kanske de ber om ursäkt men den ursäkten kommer inte av ånger, utan för att lindra sitt eget lidande. Sedan kanske de lurar sig att tro att allt är löst och förlåtet, trots att ursäkten inte kom av ånger och medmänsklighet.

Om vi gjort illa någon finns ingen annan väg än att:
be om ursäkt
inte göra om det
försöka reparera skadan.

Upprepade ursäkter utan ändrat beteende tär på förtroendet och det är inte alltid lätt att återuppbygga förstörda förtroenden. Svåra sår och långvariga svek kanske inte går att reparera alls, vissa förtroenden går inte att få tillbaka.

onsdag 6 september 2017

Vi väljer kortsiktiga belöningar och struntar i framtiden


När vi tar beslut, när vi väljer vårt agerande, letar vi efter det som ger oss den snabbaste belöningen, en belöning i för stunden. Jag vågar inte - jag struntar i det och gör som jag brukar. 

Vi väljer att göra något vi egentligen innerst inne vet är sämre för oss men som känns bättre för tillfället. Vi väljer oftast bort att agera på det sätt som gynnar oss långsiktigt.

Vi väljer helst det som är känt, vi vill inte ta risker och göra något ovant som kanske obehagligt ovant. Nej, vi satsar på det som ger den snabbaste belöningen.

Vad händer om vi byter spår och satsar på långsiktig belöning. När vi agerar på ett nytt sätt som både är ovant och obehagligt första gången? Jo, vi sätter igång en positiv utveckling i riktning till långsiktig, livslång belöning. Vi bryter det negativa och byter det mot det positiva. Vi blir starka, glada och nöjda. Vi kunde!

Sätt munkavel på den inre rösten som gör allt för att du ska fortsätta som du gör, med den kortsiktiga belöningen. Visa vem som bestämmer!


lördag 26 augusti 2017

Konflikträdd - du är inte ensam

Om du vet med dig att du är konflikträdd är det klokt att försöka träna bort den. Orsaken till att vi är rädda är ofta vår uppfostran; vi har helt enkelt lärt oss att konflikter ska slätas över och därmed undvika risken att ställa till med en obehaglig scen. En orsak är att vi blivit hånade, mobbade eller misshandlade fysiskt eller psykiskt som barn när vi försökte säga ifrån och sätta gränser på olika sätt.

Grunden till att lugn och stabilt säga ifrån är att vi känner oss själva och att vi respekterar oss själva vilket gör att vi har lätt att sätta upp våra gränser. Om vi kommit dit går det att övervinna konflikträdslan.

Börja med att lugnt och stabilt säga din mening då inte mycket står på spel. Pröva att göra det gentemot personer som du har en säker relation till. Vad händer inom dig? Hur reagerar andra? Vad blir konsekvensen? Om du tränar kommer din oro för negativa följder att minska och du inser att du kan säga ifrån.

Om vi är kvar i konflikträdslan tappar vi självrespekt och vi kan bli isolerade. Om vi vågar ta konflikter växer självkänslan, självrespekten och självförtroendet.

Det är oerhört energikrävande att till varje pris försöka undvika konflikter.

Konflikträdda smiter undan. Håller sig ur vägen för den andra personen så mycket som möjligt eller försöker anpassa sig, osynliggöra sig själv och göra som andra vill.

Ditt civilkurage bör få plats, kanske du får stiga åt sidan men då vet du att du i alla fall försökte och faktiskt sa ifrån. Risken är annars att du blir bitter för att du aldrig gjorde något.

Konflikträdslan skadar vår inre trygghet – när vi känner oss maktlösa, hotade eller övergivna. Det gör att vi blixtsnabbt överreagerar på den/det som skapat skadan.

Skadorna kan liknas vid mentala minor som exploderar vare sig vi vill eller inte så fort de nuddas. De gör livet till en kamp där vi slåss, flyr eller spelar död.

Källor: www.retorikbutiken.se
www.måbra.com



Ilska - går den att undvika?

Okontrollerad ilska förstör så mycket, både för den som är gapar och skäller och för den som blir skälld på.


Många av oss känner vrede och blir arga när vi blir stressade, känner oss attackerade eller är frustrerade. Något tänder gnistan som vi just då inte kan kontrollera. Om vi låter ilskan fara iväg - ut, är risken stor att vi bryter kommunikationen. 

När vi högljutt och attackerande har skällt ut någon sätter vi oss i en knipa. Den som gapar och far ut har också ofta svårt att be om ursäkt och han/hon inser inte att något inom dem är fel. Här finns en utmaning att landa i sig själv och sina problem. 


Problemet är att dessa personer har svårt att inse att de behöver råd och hjälp, deras rädsla för att se sanningen om sig själva gör att det är det sista de vill göra. 


Många gånger förstör vi för oss själva eftersom ilska skrämmer bort människor på ett eller annat sätt. Ilska är också ett sätt att manipulera, genom ilska kan vi få tyst på dem som inte håller med oss. Att gapa och skälla stoppar ofta all vettig kommunikation. Alla fastnar i det tråkiga läge som uppstått, det går inte att komma vidare och skapa fred.


Vi kanske bestämmer oss för att ”aldrig någonsin blir arga igen” men vad ska vi göra med vreden? Behöver vi inte "lätta på trycket"? 

Nej, det gör bara saken värre. 

Vad kan vi göra? Vi kan agera innan ilskan väller in. Vi kan ta ett steg tillbaka, vänta, ta några djupa andetag och samla oss. Kanske säga: Vänta ett tag, jag vill samla mig innan jag svarar. 



Ilskan kan också vara en reaktion på vanmakt. Att vi känner att situationen är oss övermäktig. Vi kan inte hantera den med vårt sunda förnuft, med våra erfarenheter och kunskaper. Vad som ligger bakom kan vi leta oss fram till, antingen på egen hand eller också med professionell hjälp. 


Du kan träna på att hejda din ilska så här.

1. Fly inte bort från ilskan.
Lätta inte på trycket utan stanna i ilskan.
Vad känner du? Försök beskriva för dig själv. Vänta mellan fem till femton minuter - gör ingenting. Var i kroppen känns ilskan mest? Acceptera den, det är okej. När du är där kommer oljor att gjutas på vågorna. Du får distans. "Nu var du här igen”.
2. Fundera sedan vidare på din ilska: Varför blir du så arg? Vad vill du att andra ska förstå om dig? Vad kan du göra för att inte hamna här igen? Behöver du hjälp?

Var det som hände verkligen så illa? Vad var det som hände Egentligen? Var det ett missförstånd? Var det bara gamla sår i dig som revs upp?


Idag är det många som gapar och skäller via mejl, sms, facebook och det är lika illa som att göra det öga mot öga.


Om du vill ett lugnt och fint liv och fina relationer är det bäst att sluta med att gapa och skälla.

lördag 24 juni 2017

Gör vi inget - Kostar det!

Ord och handling är två helt skilda saker. Hur många av oss har inte pratat om att vi borde motionera mer, äta bättre, läsa mer, få ordning på relationen...? Hur många gånger har vi inte sagt, att vi ska göra något men sedan har annat "kommit emellan".

Ofta är det lättare att släppa in dessa saker som "kommer emellan", om det vi sagt att vi ska göra är svårt, jobbigt eller känslomässigt krävande. "Usch, vad jobbigt, jag gör detta först."



Ofta stannar mycket vid våra ord, vi säger men gör inget. Tiden går och livet rullar på, dag för dag och trots att vi kanske är olyckliga eller i alla fall inte lyckliga, låter vi åren gå.

Vad händer den dagen vi vet att vi ska dö? Vad kommer vi att ångra?

Något jag lärt mig är, att "om jag inte agerar, kostar det".

På ett eller annat sätt betalar vi pris för våra val - att inte agera.




Några exempel:
Struntar vi i att måla huset, blir renoveringen så småningom dyrare.
Struntar vi i att äta en bra kost tar kroppen stryk och priset vi betalar är jobbiga sjukdomar.
Struntar vi i att vårda våra relationer blir priset troligen en känsla av utanförskap och ensamhet.
Struntar vi i att arbeta hårt med att engagera oss i våra barns uppväxt blir priset troligen trasiga barn.
...

Handling belönar - vinsten blir t.ex. en billigare renovering, att få vara frisk, att leva i en fin gemenskap och lyckliga barn...

Så vänta inte med det du innerst inne känner att du ska göra, byt väg och gör något åt det idag. En liten handling - ett telefonsamtal, ett mejl, ett möte, så ger du livet möjlighet, att vända till det bättre.



söndag 21 maj 2017

Männens ok

Den gamla mansrollen innebar privilegierad makt och möjlighet att kontrollera och styra inom familjen. En man var en Man men utsidan och insidan kanske inte alltid stämde överens. Kamratligheten med andra män var begränsad.

Att vidga ramarna kräver mod.
Män är födda av det motsatta könet och det finns ett beroende av mamma. Att hamna i onåd hos henne kanske upplevdes som en livshotande katastrof under de första åren.

Det kanske var en mycket harmonisk mor men spåren av utsattheten kan vara kvar.

En relation med en kvinna kan väcka känslan av en ångest av att hamna i beroende igen.

Om det fanns en trygg fadersfigur går det lättare. Ångesten kan göra att en man undviker kvinnor helt, nöjer sig med att enbart utnyttja dem som objekt, inta en dominant hållning och kuva eller låta sig själv kuvas. Kanske skyr mannen kärleken och intalar sig att det är svårt att hitta den rätta. Många stänger av sina känslor. Att öppet och jämlikt möta en kvinnas vrede och sanningslidelse innebär ångest för de allra flesta män.

Män är ofta benägna att lösa sitt dilemma, antingen genom att stoppa huvudet i sanden och inte låtsas höra eller bara höra det de tror de har färdiga svar på. Svaren bör sökas inombords och tillsammans med varandra.



Ur trots och rädsla vinner mannen ingen kärlek! Många män gör ett moget intryck och utstrålar klokhet och livserfarenhet så länge samtalet begränsas till handlingens och åsikternas värld. När det gäller känslomässiga relationer är de flesta män skickligt förtegna och hemliga.

Det är svårt för en kvinna att älska en omogen man. Kvinna kan inte dela centrala livsvärden med en sådan man. En del kvinnor kan ha fördragsamhet med manlig omognad till dess de får egna barn eller närmar sig medelåldern - då tar tålamodet ofta slut.

Uppfostran och kultur gör många män döva för känslornas språk och blinda för känslomässiga upplevelser. Detta är ett handikapp som innebär svårigheter för andra men som mest drabbar mannen själv och de skapar ensamhet mitt i det som skulle kunna vara en gemenskap. Män är bra på att övertyga sig själva att det är partnerns fel att de själva inte känner sig sedda och hörda - att de tiger om sitt innersta låtsas de inte om.

I denna offerposition är det naturligt att inte lyssna på andra. När partnern kräver lyhördhet av sin man kan mannen tycka att det är orimligt och orättvist. När partnern tröttnar blir mannen ofta förvånad och känner sig oskyldigt dömd.

Den gammaldags mansrollen krävde att män ständigt skulle bevisa att de var bra, att de klarade allt. Många lever omedvetet delvis kvar i de gamla föreställningarna men många blir allt mer på det klara över att belöningen är ganska tom och att livet borde innehålla något mer än ständig stress och framgångssträvan som fjärmar männen från sina närmaste.

Män har en olycklig tendens att förneka att de är beroende av värme, närhet och förståelse och behandlar sina medmänniskor därefter. Det är inte särskilt intelligent att inte förstå att både de själva och deras närmaste har behov som de inte ostraffat kan negligera. Väldigt många män har ingen att anförtro sig åt eller bara en enda - vanligen hustrun/sambon. Till och med beroendet av denna enda person underskattar männen ofta och vårdar därmed inte sina relationer.

Har du en ärlig önskan att förändra dig finns det faktiskt hopp även för dig. Om du vågar berätta vad du tänker och vill och bestämmer dig för att behaga din kvinna istället för att se henne som ett hot kommer du troligen att få varma och kärleksfulla relationer med kvinnor. Kvinnor är bara farliga när de behandlas illa, behandlas de väl blir de ditt stora stöd i livet och din trygg famn."

Läs mer på denna sida

Skydda sig mot misslyckande

Att skjuta upp att ta tag i saker som är jobbiga, gör att vi får negativa tankar men uppskjutande kan kamouflera negativa tankar. Det är hur vi känner oss efter att vi skjutit upp något, som avslöjar om det är något vi borde tagit tag i, för vår egen skull.

När vi undviker att ta tag i jobbiga saker är det stor risk att vi hamnar i en ond cirkel, vi säger
"Jag har inte tid"
"Jag gör det i morgon"
"Det är bättre att vänta lite"
"Det är ingen bra idé"
"Det är inte läge just nu"

De negativa tankar som dyker upp kan vara:

"Jag är inte tillräckligt bra"
"Jag gör bara bort mig"
"Jag blir avvisad"
"Jag får inte ut något av det"
"Jag blir till åtlöje inför mig själv och andra"
"Jag är en nolla"
"Jag kommer aldrig att lyckas"
"Jag orkar inte"

De här tankarna hindrar produktivt och konstruktivt handlande.

Vi lurar oss själva om vi skjuter upp saker som är jobbiga och tråkigt nog blir det besvärligare för oss.

Att skjuta upp något vi egentligen borde göra, ger oss en falsk känsla av trygghet. När vi tvivlar på oss själva och har negativa tankar om framtiden är det våra minnen av misslyckanden som förstör för oss och det hela, kan mycket lätt, bli till en självuppfyllande profetia.



Det finns så många olika orsaker till att vi skjuter upp jobbiga saker
- Ångest, man tänker för länge på saken
- Det är svårt att fatta beslut
- Vi väntar till sista ögonblicket, till fem över tolv
- Vi tror det ska bli bättre i morgon
- Vi tänker att det är bäst att låta det vara
- Vi värderar något annat högre och ser det som viktigare
- Vi får lust till något helt annat
- Vi tycker synd om oss själva
- Vi kommer att tänka på något annat
- Vi tror att vi måste vara motiverade för att kunna genomföra något
- Vi sopar saker och ting under mattan.

Vi kan försöka använda fantasin som ett medel att föreställa oss det bästa som kan hända, istället för att använda den till flykt, då ökar våra möjligheter att få det bästa att inträffa. Om vi använder fantasin som en flykt ökar vår ångest och rädsla för det värsta som kan hända.

Om vi har en önskan men låter bli att sträva efter den, ger vi oss själva det misslyckandet vi är rädda för.

Vi kan förändra negativa och destruktiva tankar!

Jag står inte ut! kan vi ändra till - Det är nu jag skall vara mer uppmärksam och anstränga mig mer.
Jag klarar det inte! kan vi ändra till - Jag kan mycket väl klara av frustration och obehag eftersom de är tecken på att något viktigt står på spel.

Saker och ting måste alltid lyckas! kan ändras till - Saker och ting lyckas när jag finner bättre sätt att göra dem på.

Det är jätteviktigt att fånga upp sina negativa tankar och destruktiva känslor. Om vi undviker och skjuter upp, hindrar vi oss själva från att utvecklas, lösa problem och att ha kvar det vi är bra på.

Så skjut inte upp det jobbiga, gör något av det - nu!

fredag 19 maj 2017

Uppfostrade med "inte be – utan att få"

För en generation sedan rådde en förbudsliknande koncensus om att barn inte skulle säga vad de ville ha utan att ha blivit tillfrågade, förbudet gällde allt från en extra köttbulle eller en leksak till att bli lyssnad till och tagen på allvar. De gällde både inom familjen och i skolorna. Kan det ha påverkat dem som är födda runt 50-talet kanske?






lördag 13 maj 2017

När känslor drar ner oss till botten

Våra känslor är stora – både de lyckliga och de olyckliga, både när det är underbart och när det är hemskt.

Det är lätt att slukas upp av känslorna, de blir lätt alldeles för stora, speciellt de negativa. Vi gräver ner oss, känner oss ömkliga, eländiga och vi ser inte allt som faktiskt är utan fastnar i känslornas mörker.

Vi mår dåligt och det kan drabba dem omkring oss, vi kanske blir arga, sura, irriterade och gör saker vi inte borde göra mot andra.

Vi lider.



Men en dag, ett ögonblick, kommer en ny tanke, kanske av ett frö som såtts inom oss – kanske några ord som dessa. Just då vänder det, fröet har äntligen grott och börjat växa. Vi ser en ny möjlighet. Något vi inte sett förut blir klart. Vi får en ny insikt – Aha!

Då är vi igenom och glädjen kommer tillbaka.

Så leta frön, reflektera och hitta insikten så blir du fri från eländet. Det kan ta tid, för sådant här tar tid men ge inte upp, ute leta frön – överallt – så hittar du insikten och glädjen igen.

måndag 1 maj 2017

Beställa ett Personligt Horoskop med information om tidigare liv

Tycker du att det är svårt att förstå dig på livet? Varför är vi här?
Vad kan jag göra för att må bra och lyckas? Vad bör jag jobba med så jag inte förstör det för mig?
Vem är jag egentligen? Vad är mina fördelar, mina resurser?
Vad kan jag göra för att förstå andra bättre? Är jag på rätt spår eller har jag gått fel väg?
Visst finns det tusen frågor som snurrar inom oss utan att vi lyckas hitta svaren?
Vad är min läxa i livet? Vad har jag med mig från tidigare liv?
I ditt Personliga Horoskop finns mycket tankeväckande just för dig och om du tar dig an utmaningarna som beskrivs där, hittar du vägar att bli lyckligare. Klicka här för att beställa just ditt speciella horoskop.
www.personligt-horoskop.se

söndag 23 april 2017

Utsätts du för manipulation av någon när du ger negativ feedback?

De som är duktiga på att manipulera spelar offer. De har troligen gått igenom svårigheter i livet som gör att de rättfärdigar sitt sätt att vara.

Kanske var barndomen svår på något sätt, kanske var det andra svåra problem tidigare i livet. Såren de fått får dem att känna en viss typ av stolthet.

Om du till exempel ger negativ feedback får du ofta ett svar som kräver en förklaring av dig.

De undviker ofta att själva ta ansvar för det de gjort fel. De anser sig på något vis ha rätt att peka tillbaka på dig. Ofta är de omedvetna att grunden till sitt agerande ligger i det gömda mantrat "de har ju så djupa sår och de fick inte chansen att lära sig". Inom sig känner de mer eller mindre omedvetet – Vem kan att vara okänslig mot någon som har gått igenom sådana svårigheter och fått så stora sår?

De hotar dig ofta subtilt

De hotar dig ofta indirekt och den taktiken har de troligen använt länge. De berättar då inte klart och tydligt vad som pågår inom den utan lindar in det i något helt annat.

De gillar för det mesta inte att öppet berätta vad de känner och upplever inombords. De föredrar då hellre att använda sarkasm för att istället förlöjliga dig och förminska värdet av det du tänker, känner eller gör. En manipulatör vill helst att andra ska känna sig osäkra och underlägsna.

De är förföriska

De vet att de kan imponera på andra genom att visa upp sig som vänliga och fantastiska. De berömmer dig och de verkar lyssna på vad du har i tankarna.

När de fått dig att tro att de är en bra människa har de lagt den grund de behöver. Folk gillar dem – mycket – och kanske lurar det även dem själva, de behöver kanske övertyga sig själva om att de är bäst eftersom de är så populära. Rollen de spelar gör att de förför andra så att de inte längre tänker objektivt. Folk kommer att ha ett gott öga till dem även om manipilatören gör dem tveksamma ibland.

De har ofta levnadsregler som gäller andra med inte dem, de kan klandra dig för sådant som också de själva gör.

De är skickliga på att prata och byta ämne

De som är skickliga på manipulation är ofta även skickliga på att hantera ord. De har då bra argument, även om de baseras på lögner.

De kan säga du är överkänslig om du blir arg på dem.

De vinner i princip. De är mästare på att få andra på fall.

Om du konfronterar dem får du troligen antingen inget svar eller så styr de över till ett annat ämne. Frågan vänds ofta till ett anklagande av dig eller så utkrävs du en förklaring för din "attack". Du blir den skyldige.

Ett strålande exempel: Mannen är otrogen. Frun tar fram hotellnotan som hon hittade i hans byxor och han anklagar då henne för att snoka i hans personliga ägodelar. Han drar därefter en lång vals om hur viktigt det är att lita på varandra i en relation. Till slut känner sig kvinnan skamsen och ber om ursäkt för att vara kontrollerande och diskussionen om otrohet försvinner – i alla fall för stunden.

Källa: utforskasinnet.se

torsdag 30 mars 2017

När känner du att du tappar kraft?

Vid dessa tillfällen kan du få massor av information om dig själv.

När vi tappar kraft är vi inte autentiska (inte äkta, sanna, inte ärliga mot oss själva).

Här gäller det att bli medvetna om när det händer och inse vad vi gör. Att skapa den insikten betyder mycket för oss.

Berätta gärna om insikten för andra så blir effekten ännu kraftfullare. Vågar du det?


När är man inautentisk? 

När vi inte är ärliga mot oss själva.
När vi är tysta trots att vi har något att säga.
När vi hycklar.
När vi är otrogna.
När vi stänger av för att slippa se inåt och de sår vi bär på.
När vi inte tar plats i våra egna liv.

Vi ska vara stjärnor i vårt livs film, inte statister.



Att vara inautentisk är att idka falskspel mot sig själv. Vi låtsas att vi önskar att det skulle vara på ett annat sätt, men genom att låtsas säkerställer vi att det stannar precis som det är.

Här gäller det att komma över en tröskel och inse vilka idioter vi är, steg för steg kan vi komma till insikt och byta väg. Att lura sig själv är att göra sig själv illa.

Den som inte är autentisk riskerar att upplevas som ointressant.


Den som är autentisk blir Kraftfull!

När vi blir autentiska, höjs våra krav, vi anpassar oss inte, vi förskönar inte, vi döljer inte våra åsikter och kompromissar inte med våra behov. När vi blivit autentiska behöver vi autentiska personer runt oss.

De som fortfarande är inautentiska blir ointressanta.

måndag 20 mars 2017

Grunden till varför man blir narcissist

Grunden utvecklas redan under barndomen. 

Ett barn behöver läras att skapa en lagom balans mellan att bry sig om sig själv och att bry sig om andra, det behöver lära sig att samarbeta och hur man interagerar i en grupp.  Barn som haussas för mycket alternativt uppmärksammas för litet, curlas samt blir egofixerade på grund av överdrivet fokus på självförverkligande, riskerar att bli narcissister.

Bild: Marco Nedermeijer
En positiv självbild och gott självförtroende är värdefullt för alla men hos narcissisten har det ofta blivit för mycket av detta.

Troligen är den höga självuppfattningen ett omedvetet försvar, en mask, för att dölja en svag och skör självkänsla. Det överdrivna tron på sig själv kan uppfattas blir som en kompensation för detta.

Narcissisten har en falskt förhöjd självbild och han/hon har inbillade förväntningar på att bli särbehandlad i orimlig grad, de anser sig vara förtjänta av det.

En narcissist kan vara fåfäng, självbelåten, inbilsk, anse sig betydelsefull, speciell, förmer och intellektuellt överlägsen.

Narcissisten framhäver sig själv på olika sätt till exempel med sitt utseende, sina ägodelar eller sina inbillade talanger. De har svårt att i grunden känna med andra, det kan verka som de bryr sig men det brukar ofta vara ett rollspel.

Makt, framgång, uppmärksamhet, beundran är oerhört viktigt för dem och de behöver andra människor som en spegel för sin förträfflighet. Att anpassa sig till de regler som gäller för alla andra gäller inte narcissisten, han/hon utnyttjar andra.

Avundsjuka, låg förmåga till empati, oförmögenhet och ovillighet att bry sig om andra, allt kretsar kring honom själv. Med självupptagenhet bygger de sitt fängelse, en självupptagen har svårt att bli lycklig.

Kritik accepteras inte, det är ett angrepp och ett tecken på bristande lojalitet. Kritik eller brist på beundran leder ofta till starka negativa känslor och beteenden. En narcissist kan bli ilsken och en aggressivt laddad narcissist kan bli riktigt farlig vid kritik eller motgångar.

Det finns inget känt botemedel men psykoterapi kan hjälpa personen lära sig relatera till andra på ett mer positivt och givande sätt. En nära vän kan också med handfasthet visa på alternativa vägar att agera.

lördag 4 mars 2017

Introvert, extrovert och nu ambivert

Ambiverta har både inåtvända och utåtriktade tendenser i olika doser.

Ambiverta har en klar fördel jämfört med sanna introverta och extroverta. De är flexibla  och kan anpassa sig efter situationen. De får lättare kontakt med människor.

Hur social du är beror till stor del på dopamin, hjärnans må-bra hormon, i den delen av hjärnan som språk och medveten tanke finns. Introverta har höga nivåer av stimulering och de försöker och undvika extra social stimulans vilket kan skapa oro eller för mycket känslor. Extroverta har låga nivåer av stimulering vilket gör att de känner sig uttråkade, så de söker social stimulans för att må bra.

Är du ambivert? Stämmer de flesta påståendena nedan är du troligtvis en ambivert.

1. Jag kan jobba ensam eller i grupp. Det spelar ingen roll vilket.

2. Jag trivs i sociala tillställningar men jag tröttnar på att vara runt människor för mycket.

3. Att vara centrum för uppmärksamheten är kul men det får inte vara för alltid.

4. Vissa upplever mig som tyst, andra tycker att jag är väldigt social.

5. Jag behöver inte alltid vara i farten men det får inte vara för lugnt för då blir jag uttråkad.

6. Jag kan lätt gå vilse i mina egna tankar och även i en konversation.

7. Småprat år okej men det blir tråkigt.

8. Ibland litar jag på andra människor, ibland är jag skeptisk.

9. Om jag är ensam för länge blir jag uttråkad men att umgås för mycket med andra kan dränera mig.

Det svåra med att vara ambivert är att veta när man fått nog av det ena eller andra. Känner man sig själv blir det lättare.

Källa: www.forbes.com

fredag 3 mars 2017

Förändra vårt beteende, går det?


En repris som blir aktuell gång på gång.


Vi kan välja hur vi tar emot feedback. 

1. Vi förkastar den och kanske attackerar den som har mage att kritisera oss.
2. Nästa steg är att vi försvarar vårt beteende. 
3. Nästa utvecklingssteg är när vi bortförklarar.
4. När vi börjar kunna konsten att ta emot feedback, lyssnar vi och ställer frågor för att förstå vad den andre säger. När vi kommit dit att vi lyssnar och vågar förstå då kan vi skapa förändringar, förändringar till det bättre!

Vid alla tillfällen då vi får kritik eller feedback bör vi analysera "Hur reagerade jag?" Var i trappan är jag? Dags att ta ett kliv uppåt?

    onsdag 15 februari 2017

    Tror du? På vad?

    För att skapa sig ett bra liv och för att kunna älska krävs att vi har en tro.

    Det finns två former av tro, en rationell och en irrationell.

    1. Irrationell tro - att underkasta sig en irrationell (ologisk) auktoritet (person eller idé)

    2. Rationell tro - är en övertygelse baserad på ens egen tanke- eller känslomässiga erfarenhet.




    Rationell tro får vi efter eget tänkande och reflektion.

    Tron sätter sedan igång oss, t.ex forskaren som tror på sin första idé som kommit till genom grundliga förstudier, eftertanke och iakttagelse. Vi skaffar oss en välgrundad tro att gå vidare med vår idé, vi tror på vår vision som ett rationellt motiverat mål att fullfölja. Denna tro grundar sig alltså på ens egen erfarenhet, på tilltron till den egna förmågan att tänka, observera och bedöma. Vi tror på det vi kommit fram till oavsett vad andra tycker.

    Irrationell tro däremot innebär att vi tycker det är sant bara därför att en auktoritet eller en majoritet säger så.



    lördag 11 februari 2017

    Sexualitet – en katalysator och drivkraft

    Innerst inne vill vi njuta för fullt av livet.

    För att få till förändring och handling krävs någon form av katalysator inom oss, den katalysatorn är vår sexualitet. Den ser till att psyket jobbar vilket i sin tur ger bränsle åt beslutsamhet och handlingskraft.

    Bestämda handlingar kräver att det sker en upptändning, för att sättas i rörelse i vårt psyke. Efter upptändningen förs idén sedan genom olika lager av medvetande, in i kreativitet och genomförande.

    Utan denna katalys, blir våra önskan och vår längtan varken satt i rörelse eller in i fysisk handling. De stannar i rent önsketänkande och blir till ältande och illusioner. Om vi inte vill handla för att nå våra önskningar skapar vi svepskäl och låtsasvärldar som gör att vi tappar livskraft. Ju större förlust desto starkare blir vår låtsasvärld. Missnöjet tar sig olika uttryck som t.ex projektioner på oss själva, livet och andra.

    Vi kan inte hantera drivkraften inom oss eller vår katalyserande energi att kunna gå till direkt handling. Vi stänger av så vi slipper vår ouppfyllda längtan men att stänga av är inte bra i längden, det gör bara saken värre.

    Hur sätter man då fart på sexualiteten inom oss?

    Var positivt nyfiken
    Lek
    Inse att i allt du trodde var omöjligt finns saker som är möjliga
    Ta dig ur relationer som inte ger dig energi
    Lyssna på sexig, medryckande musik
    Släpp loss
    Det är okej att vara crazy
    Gör saker som gör dig riktigt glad
    Ändra dina rutiner
    Ta steg för att uppfylla dina djupaste önskningar
    Du kommer säkert på mer...

    fredag 10 februari 2017

    Hittar du inte kärleken?

    1. Vi vill bli sedda
    2. Vi vill bli hörda
    3. Vi vill bli fysiskt berörda

    Om vi inte blivit sedda som barn, lyssnade på eller om vi inte fått den beröring barn behöver, har vi fått med oss en saknad. Vi har med oss en ryggsäck fylld av saknaden av att inte bli sedda, hörda eller berörda. Det sitter fast i hjärnan och hålls kvar av att vi fortsätter på samma spår trots att vi far illa.

    Blev du sedd?
    Blev du lyssnad på?
    Fick du den beröring ett barn behöver?



    Om inte kanske detta påverkar dina nära relationer som vuxen.

    Många av oss bär på rädslan att inte vara älskade och vi är rädda att bli svikna. Dessa känslor kom troligen till under vår barndom när vi inte fick den kärlek och närhet som barn behöver. Kanske var våra föräldrar frånvarande, självupptagna eller distanserade men det är viktigt att förstå att även de har sina ryggsäckar att bära på. Blev dom sedda, hörda och varmt omhändertagna? Inte? Då  kanske de inte kan ta emot barnets kärlek. Det skapar sår inom barnet som lär sig att kärlek skapar smärta och lidande.

    Det kan göra att vi dras till relationer där vi känner igen oss, där vi känner att vi hör hemma. vi upprepar vårt mönster och hittar tillbaka. Vi kanske dras till relationer där kärleken är omöjlig där vi inte kan få den vi vill ha.

    Då känner vi igen oss, vi känner oss trygga, här har vi varit förut. Vår hjärna tror att det är så här det ska vara och vi hamnar gång på gång där, som med automatik. Vi kanske älskar passionerat, vår vän känns oemotståndlig och det ökar bara vår längtan men resultatet blir ofta bara mer lidande, mer sår, mer besvikelser ända tills vi en dag ser tillbaka på vad vi fick av våra föräldrar. Lyssnade de på mig? Såg de mig? Fick jag kramar, ömhet och värme?

    Vi är alla värda att bli lyssnade på, sedda och berörda fysiskt. Det är möjligt att uppnå.


    Lyckan finns för alla! Vi är alla värda att få det bra och gott!

    Vi styr själva våra liv, ingen annan styr det åt oss. Om vi vill lyckligare får vi sätta stopp och gå en ny väg, börja agera på ett nytt sätt. Så lätt men ändå så svårt.

    Kanske ska vi strunta i de omöjliga kärlekarna och istället hitta de möjliga som kan göra oss lyckliga?





    torsdag 2 februari 2017

    Fyra slags kärlek, vet du vilka de är?

    Broderskärlek - kärlek mellan likar

    Känslan av respekt, omsorg, ansvar och kunskap om varje annan människa och önskan att göra det lättare för hen.

    Moders- och faderskärlek - kärlek till hjälplösa

    Innebär en obetingad garanti för barnets liv och behovstillfredsställelse. Den är uppdelad i två:
    Den ena handlar om omsorg och ansvar för att barnet ska leva och växa. (mjölk)
    Den andra går längre än fysisk omvårdnad (honung). Det handlar om en attityd som väcker kärlek till livet hos barnet, att det är härligt att leva, att det är härligt att vara en liten flicka eller pojke, världen är härlig! Det kräver att modern själv är lycklig vilket inte alltid är fallet.

    En del barn har turen att få både mjölk och honung, andra barn får bara mjölk.

    Kravet för att kunna vara en kärleksfull mor är att hon kan älska - sin man, andras barn, främlingar, alla mänskliga varelser. Om hon inte kan älska är hon en öm moder så länge barnet är litet men ömheten avtar med barnets närhet och ålder.

    Moderskärlek finns där oavsett vad vi gör, om den saknas i någon del kan vi inget göra åt det. Det lönar sig inte att kämpa för att få den. Den är vad den är.

    Faderskärlek däremot behöver vi arbeta oss till, vi behöver vinna den och på så sätt får vi själva kontroll över den. Om vi motsvarar faderns förväntningar, om vi liknar honom, om vi gör vår plikt, frodas faderns kärlek.

    Fadern bör tänka på att vara tålig och fördragsam, inte hotfull eller auktoritativ. Viktigt att tänka på är att leda med principer och förväntningar.

    Erotisk kärlek - en fullständig sammansmältning

    Denna kärlek är exklusiv, vi smälter samman fullständigt och intensivt med en annan person. En erotisk sammansmältning och en fullständig självutgivelse i alla livsaspekter. Vi når varandras innersta.

    Självkärlek 

    Garantin för vårt eget livs lycka och välgång hänger helt på vår förmåga att älska. Det vill säga på känna omsorg, respekt, an-svar och insikt.

    Om vi älskar oss själva, kan vi älska andra.

    Vi kan alltså inte älska om vi inte älskar oss själva. Att vara självisk handlar inte alls om självkärlek.

    Källa: Kärlekens konst av Erich Fromm