Visar inlägg med etikett Personlig utveckling. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Personlig utveckling. Visa alla inlägg

lördag 24 juni 2017

Gör vi inget - Kostar det!

Ord och handling är två helt skilda saker. Hur många av oss har inte pratat om att vi borde motionera mer, äta bättre, läsa mer, få ordning på relationen...? Hur många gånger har vi inte sagt, att vi ska göra något men sedan har annat "kommit emellan".

Ofta är det lättare att släppa in dessa saker som "kommer emellan", om det vi sagt att vi ska göra är svårt, jobbigt eller känslomässigt krävande. "Usch, vad jobbigt, jag gör detta först."



Ofta stannar mycket vid våra ord, vi säger men gör inget. Tiden går och livet rullar på, dag för dag och trots att vi kanske är olyckliga eller i alla fall inte lyckliga, låter vi åren gå.

Vad händer den dagen vi vet att vi ska dö? Vad kommer vi att ångra?

Något jag lärt mig är, att "om jag inte agerar, kostar det".

På ett eller annat sätt betalar vi pris för våra val - att inte agera.




Några exempel:
Struntar vi i att måla huset, blir renoveringen så småningom dyrare.
Struntar vi i att äta en bra kost tar kroppen stryk och priset vi betalar är jobbiga sjukdomar.
Struntar vi i att vårda våra relationer blir priset troligen en känsla av utanförskap och ensamhet.
Struntar vi i att arbeta hårt med att engagera oss i våra barns uppväxt blir priset troligen trasiga barn.
...

Handling belönar - vinsten blir t.ex. en billigare renovering, att få vara frisk, att leva i en fin gemenskap och lyckliga barn...

Så vänta inte med det du innerst inne känner att du ska göra, byt väg och gör något åt det idag. En liten handling - ett telefonsamtal, ett mejl, ett möte, så ger du livet möjlighet, att vända till det bättre.



söndag 21 maj 2017

Männens ok

Den gamla mansrollen innebar privilegierad makt och möjlighet att kontrollera och styra inom familjen. En man var en Man men utsidan och insidan kanske inte alltid stämde överens. Kamratligheten med andra män var begränsad.

Att vidga ramarna kräver mod.
Män är födda av det motsatta könet och det finns ett beroende av mamma. Att hamna i onåd hos henne kanske upplevdes som en livshotande katastrof under de första åren.

Det kanske var en mycket harmonisk mor men spåren av utsattheten kan vara kvar.

En relation med en kvinna kan väcka känslan av en ångest av att hamna i beroende igen.

Om det fanns en trygg fadersfigur går det lättare. Ångesten kan göra att en man undviker kvinnor helt, nöjer sig med att enbart utnyttja dem som objekt, inta en dominant hållning och kuva eller låta sig själv kuvas. Kanske skyr mannen kärleken och intalar sig att det är svårt att hitta den rätta. Många stänger av sina känslor. Att öppet och jämlikt möta en kvinnas vrede och sanningslidelse innebär ångest för de allra flesta män.

Män är ofta benägna att lösa sitt dilemma, antingen genom att stoppa huvudet i sanden och inte låtsas höra eller bara höra det de tror de har färdiga svar på. Svaren bör sökas inombords och tillsammans med varandra.



Ur trots och rädsla vinner mannen ingen kärlek! Många män gör ett moget intryck och utstrålar klokhet och livserfarenhet så länge samtalet begränsas till handlingens och åsikternas värld. När det gäller känslomässiga relationer är de flesta män skickligt förtegna och hemliga.

Det är svårt för en kvinna att älska en omogen man. Kvinna kan inte dela centrala livsvärden med en sådan man. En del kvinnor kan ha fördragsamhet med manlig omognad till dess de får egna barn eller närmar sig medelåldern - då tar tålamodet ofta slut.

Uppfostran och kultur gör många män döva för känslornas språk och blinda för känslomässiga upplevelser. Detta är ett handikapp som innebär svårigheter för andra men som mest drabbar mannen själv och de skapar ensamhet mitt i det som skulle kunna vara en gemenskap. Män är bra på att övertyga sig själva att det är partnerns fel att de själva inte känner sig sedda och hörda - att de tiger om sitt innersta låtsas de inte om.

I denna offerposition är det naturligt att inte lyssna på andra. När partnern kräver lyhördhet av sin man kan mannen tycka att det är orimligt och orättvist. När partnern tröttnar blir mannen ofta förvånad och känner sig oskyldigt dömd.

Den gammaldags mansrollen krävde att män ständigt skulle bevisa att de var bra, att de klarade allt. Många lever omedvetet delvis kvar i de gamla föreställningarna men många blir allt mer på det klara över att belöningen är ganska tom och att livet borde innehålla något mer än ständig stress och framgångssträvan som fjärmar männen från sina närmaste.

Män har en olycklig tendens att förneka att de är beroende av värme, närhet och förståelse och behandlar sina medmänniskor därefter. Det är inte särskilt intelligent att inte förstå att både de själva och deras närmaste har behov som de inte ostraffat kan negligera. Väldigt många män har ingen att anförtro sig åt eller bara en enda - vanligen hustrun/sambon. Till och med beroendet av denna enda person underskattar männen ofta och vårdar därmed inte sina relationer.

Har du en ärlig önskan att förändra dig finns det faktiskt hopp även för dig. Om du vågar berätta vad du tänker och vill och bestämmer dig för att behaga din kvinna istället för att se henne som ett hot kommer du troligen att få varma och kärleksfulla relationer med kvinnor. Kvinnor är bara farliga när de behandlas illa, behandlas de väl blir de ditt stora stöd i livet och din trygg famn."

Läs mer på denna sida

Skydda sig mot misslyckande

Att skjuta upp att ta tag i saker som är jobbiga, gör att vi får negativa tankar men uppskjutande kan kamouflera negativa tankar. Det är hur vi känner oss efter att vi skjutit upp något, som avslöjar om det är något vi borde tagit tag i, för vår egen skull.

När vi undviker att ta tag i jobbiga saker är det stor risk att vi hamnar i en ond cirkel, vi säger
"Jag har inte tid"
"Jag gör det i morgon"
"Det är bättre att vänta lite"
"Det är ingen bra idé"
"Det är inte läge just nu"

De negativa tankar som dyker upp kan vara:

"Jag är inte tillräckligt bra"
"Jag gör bara bort mig"
"Jag blir avvisad"
"Jag får inte ut något av det"
"Jag blir till åtlöje inför mig själv och andra"
"Jag är en nolla"
"Jag kommer aldrig att lyckas"
"Jag orkar inte"

De här tankarna hindrar produktivt och konstruktivt handlande.

Vi lurar oss själva om vi skjuter upp saker som är jobbiga och tråkigt nog blir det besvärligare för oss.

Att skjuta upp något vi egentligen borde göra, ger oss en falsk känsla av trygghet. När vi tvivlar på oss själva och har negativa tankar om framtiden är det våra minnen av misslyckanden som förstör för oss och det hela, kan mycket lätt, bli till en självuppfyllande profetia.



Det finns så många olika orsaker till att vi skjuter upp jobbiga saker
- Ångest, man tänker för länge på saken
- Det är svårt att fatta beslut
- Vi väntar till sista ögonblicket, till fem över tolv
- Vi tror det ska bli bättre i morgon
- Vi tänker att det är bäst att låta det vara
- Vi värderar något annat högre och ser det som viktigare
- Vi får lust till något helt annat
- Vi tycker synd om oss själva
- Vi kommer att tänka på något annat
- Vi tror att vi måste vara motiverade för att kunna genomföra något
- Vi sopar saker och ting under mattan.

Vi kan försöka använda fantasin som ett medel att föreställa oss det bästa som kan hända, istället för att använda den till flykt, då ökar våra möjligheter att få det bästa att inträffa. Om vi använder fantasin som en flykt ökar vår ångest och rädsla för det värsta som kan hända.

Om vi har en önskan men låter bli att sträva efter den, ger vi oss själva det misslyckandet vi är rädda för.

Vi kan förändra negativa och destruktiva tankar!

Jag står inte ut! kan vi ändra till - Det är nu jag skall vara mer uppmärksam och anstränga mig mer.
Jag klarar det inte! kan vi ändra till - Jag kan mycket väl klara av frustration och obehag eftersom de är tecken på att något viktigt står på spel.

Saker och ting måste alltid lyckas! kan ändras till - Saker och ting lyckas när jag finner bättre sätt att göra dem på.

Det är jätteviktigt att fånga upp sina negativa tankar och destruktiva känslor. Om vi undviker och skjuter upp, hindrar vi oss själva från att utvecklas, lösa problem och att ha kvar det vi är bra på.

Så skjut inte upp det jobbiga, gör något av det - nu!

fredag 19 maj 2017

Uppfostrade med "inte be – utan att få"

För en generation sedan rådde en förbudsliknande koncensus om att barn inte skulle säga vad de ville ha utan att ha blivit tillfrågade, förbudet gällde allt från en extra köttbulle eller en leksak till att bli lyssnad till och tagen på allvar. De gällde både inom familjen och i skolorna. Kan det ha påverkat dem som är födda runt 50-talet kanske?






lördag 13 maj 2017

När känslor drar ner oss till botten

Våra känslor är stora – både de lyckliga och de olyckliga, både när det är underbart och när det är hemskt.

Det är lätt att slukas upp av känslorna, de blir lätt alldeles för stora, speciellt de negativa. Vi gräver ner oss, känner oss ömkliga, eländiga och vi ser inte allt som faktiskt är utan fastnar i känslornas mörker.

Vi mår dåligt och det kan drabba dem omkring oss, vi kanske blir arga, sura, irriterade och gör saker vi inte borde göra mot andra.

Vi lider.



Men en dag, ett ögonblick, kommer en ny tanke, kanske av ett frö som såtts inom oss – kanske några ord som dessa. Just då vänder det, fröet har äntligen grott och börjat växa. Vi ser en ny möjlighet. Något vi inte sett förut blir klart. Vi får en ny insikt – Aha!

Då är vi igenom och glädjen kommer tillbaka.

Så leta frön, reflektera och hitta insikten så blir du fri från eländet. Det kan ta tid, för sådant här tar tid men ge inte upp, ute leta frön – överallt – så hittar du insikten och glädjen igen.

måndag 1 maj 2017

Beställa ett Personligt Horoskop med information om tidigare liv

Tycker du att det är svårt att förstå dig på livet? Varför är vi här?
Vad kan jag göra för att må bra och lyckas? Vad bör jag jobba med så jag inte förstör det för mig?
Vem är jag egentligen? Vad är mina fördelar, mina resurser?
Vad kan jag göra för att förstå andra bättre? Är jag på rätt spår eller har jag gått fel väg?
Visst finns det tusen frågor som snurrar inom oss utan att vi lyckas hitta svaren?
Vad är min läxa i livet? Vad har jag med mig från tidigare liv?
I ditt Personliga Horoskop finns mycket tankeväckande just för dig och om du tar dig an utmaningarna som beskrivs där, hittar du vägar att bli lyckligare. Klicka här för att beställa just ditt speciella horoskop.
www.personligt-horoskop.se

söndag 23 april 2017

Utsätts du för manipulation av någon när du ger negativ feedback?

De som är duktiga på att manipulera spelar offer. De har troligen gått igenom svårigheter i livet som gör att de rättfärdigar sitt sätt att vara.

Kanske var barndomen svår på något sätt, kanske var det andra svåra problem tidigare i livet. Såren de fått får dem att känna en viss typ av stolthet.

Om du till exempel ger negativ feedback får du ofta ett svar som kräver en förklaring av dig.

De undviker ofta att själva ta ansvar för det de gjort fel. De anser sig på något vis ha rätt att peka tillbaka på dig. Ofta är de omedvetna att grunden till sitt agerande ligger i det gömda mantrat "de har ju så djupa sår och de fick inte chansen att lära sig". Inom sig känner de mer eller mindre omedvetet – Vem kan att vara okänslig mot någon som har gått igenom sådana svårigheter och fått så stora sår?

De hotar dig ofta subtilt

De hotar dig ofta indirekt och den taktiken har de troligen använt länge. De berättar då inte klart och tydligt vad som pågår inom den utan lindar in det i något helt annat.

De gillar för det mesta inte att öppet berätta vad de känner och upplever inombords. De föredrar då hellre att använda sarkasm för att istället förlöjliga dig och förminska värdet av det du tänker, känner eller gör. En manipulatör vill helst att andra ska känna sig osäkra och underlägsna.

De är förföriska

De vet att de kan imponera på andra genom att visa upp sig som vänliga och fantastiska. De berömmer dig och de verkar lyssna på vad du har i tankarna.

När de fått dig att tro att de är en bra människa har de lagt den grund de behöver. Folk gillar dem – mycket – och kanske lurar det även dem själva, de behöver kanske övertyga sig själva om att de är bäst eftersom de är så populära. Rollen de spelar gör att de förför andra så att de inte längre tänker objektivt. Folk kommer att ha ett gott öga till dem även om manipilatören gör dem tveksamma ibland.

De har ofta levnadsregler som gäller andra med inte dem, de kan klandra dig för sådant som också de själva gör.

De är skickliga på att prata och byta ämne

De som är skickliga på manipulation är ofta även skickliga på att hantera ord. De har då bra argument, även om de baseras på lögner.

De kan säga du är överkänslig om du blir arg på dem.

De vinner i princip. De är mästare på att få andra på fall.

Om du konfronterar dem får du troligen antingen inget svar eller så styr de över till ett annat ämne. Frågan vänds ofta till ett anklagande av dig eller så utkrävs du en förklaring för din "attack". Du blir den skyldige.

Ett strålande exempel: Mannen är otrogen. Frun tar fram hotellnotan som hon hittade i hans byxor och han anklagar då henne för att snoka i hans personliga ägodelar. Han drar därefter en lång vals om hur viktigt det är att lita på varandra i en relation. Till slut känner sig kvinnan skamsen och ber om ursäkt för att vara kontrollerande och diskussionen om otrohet försvinner – i alla fall för stunden.

Källa: utforskasinnet.se

torsdag 30 mars 2017

När känner du att du tappar kraft?

Vid dessa tillfällen kan du få massor av information om dig själv.

När vi tappar kraft är vi inte autentiska (inte äkta, sanna, inte ärliga mot oss själva).

Här gäller det att bli medvetna om när det händer och inse vad vi gör. Att skapa den insikten betyder mycket för oss.

Berätta gärna om insikten för andra så blir effekten ännu kraftfullare. Vågar du det?


När är man inautentisk? 

När vi inte är ärliga mot oss själva.
När vi är tysta trots att vi har något att säga.
När vi hycklar.
När vi är otrogna.
När vi stänger av för att slippa se inåt och de sår vi bär på.
När vi inte tar plats i våra egna liv.

Vi ska vara stjärnor i vårt livs film, inte statister.



Att vara inautentisk är att idka falskspel mot sig själv. Vi låtsas att vi önskar att det skulle vara på ett annat sätt, men genom att låtsas säkerställer vi att det stannar precis som det är.

Här gäller det att komma över en tröskel och inse vilka idioter vi är, steg för steg kan vi komma till insikt och byta väg. Att lura sig själv är att göra sig själv illa.

Den som inte är autentisk riskerar att upplevas som ointressant.


Den som är autentisk blir Kraftfull!

När vi blir autentiska, höjs våra krav, vi anpassar oss inte, vi förskönar inte, vi döljer inte våra åsikter och kompromissar inte med våra behov. När vi blivit autentiska behöver vi autentiska personer runt oss.

De som fortfarande är inautentiska blir ointressanta.

måndag 20 mars 2017

Grunden till varför man blir narcissist

Grunden utvecklas redan under barndomen. 

Ett barn behöver läras att skapa en lagom balans mellan att bry sig om sig själv och att bry sig om andra, det behöver lära sig att samarbeta och hur man interagerar i en grupp.  Barn som haussas för mycket alternativt uppmärksammas för litet, curlas samt blir egofixerade på grund av överdrivet fokus på självförverkligande, riskerar att bli narcissister.

Bild: Marco Nedermeijer
En positiv självbild och gott självförtroende är värdefullt för alla men hos narcissisten har det ofta blivit för mycket av detta.

Troligen är den höga självuppfattningen ett omedvetet försvar, en mask, för att dölja en svag och skör självkänsla. Det överdrivna tron på sig själv kan uppfattas blir som en kompensation för detta.

Narcissisten har en falskt förhöjd självbild och han/hon har inbillade förväntningar på att bli särbehandlad i orimlig grad, de anser sig vara förtjänta av det.

En narcissist kan vara fåfäng, självbelåten, inbilsk, anse sig betydelsefull, speciell, förmer och intellektuellt överlägsen.

Narcissisten framhäver sig själv på olika sätt till exempel med sitt utseende, sina ägodelar eller sina inbillade talanger. De har svårt att i grunden känna med andra, det kan verka som de bryr sig men det brukar ofta vara ett rollspel.

Makt, framgång, uppmärksamhet, beundran är oerhört viktigt för dem och de behöver andra människor som en spegel för sin förträfflighet. Att anpassa sig till de regler som gäller för alla andra gäller inte narcissisten, han/hon utnyttjar andra.

Avundsjuka, låg förmåga till empati, oförmögenhet och ovillighet att bry sig om andra, allt kretsar kring honom själv. Med självupptagenhet bygger de sitt fängelse, en självupptagen har svårt att bli lycklig.

Kritik accepteras inte, det är ett angrepp och ett tecken på bristande lojalitet. Kritik eller brist på beundran leder ofta till starka negativa känslor och beteenden. En narcissist kan bli ilsken och en aggressivt laddad narcissist kan bli riktigt farlig vid kritik eller motgångar.

Det finns inget känt botemedel men psykoterapi kan hjälpa personen lära sig relatera till andra på ett mer positivt och givande sätt. En nära vän kan också med handfasthet visa på alternativa vägar att agera.

lördag 4 mars 2017

Introvert, extrovert och nu ambivert

Ambiverta har både inåtvända och utåtriktade tendenser i olika doser.

Ambiverta har en klar fördel jämfört med sanna introverta och extroverta. De är flexibla  och kan anpassa sig efter situationen. De får lättare kontakt med människor.

Hur social du är beror till stor del på dopamin, hjärnans må-bra hormon, i den delen av hjärnan som språk och medveten tanke finns. Introverta har höga nivåer av stimulering och de försöker och undvika extra social stimulans vilket kan skapa oro eller för mycket känslor. Extroverta har låga nivåer av stimulering vilket gör att de känner sig uttråkade, så de söker social stimulans för att må bra.

Är du ambivert? Stämmer de flesta påståendena nedan är du troligtvis en ambivert.

1. Jag kan jobba ensam eller i grupp. Det spelar ingen roll vilket.

2. Jag trivs i sociala tillställningar men jag tröttnar på att vara runt människor för mycket.

3. Att vara centrum för uppmärksamheten är kul men det får inte vara för alltid.

4. Vissa upplever mig som tyst, andra tycker att jag är väldigt social.

5. Jag behöver inte alltid vara i farten men det får inte vara för lugnt för då blir jag uttråkad.

6. Jag kan lätt gå vilse i mina egna tankar och även i en konversation.

7. Småprat år okej men det blir tråkigt.

8. Ibland litar jag på andra människor, ibland är jag skeptisk.

9. Om jag är ensam för länge blir jag uttråkad men att umgås för mycket med andra kan dränera mig.

Det svåra med att vara ambivert är att veta när man fått nog av det ena eller andra. Känner man sig själv blir det lättare.

Källa: www.forbes.com

fredag 3 mars 2017

Förändra vårt beteende, går det?


En repris som blir aktuell gång på gång.


Vi kan välja hur vi tar emot feedback. 

1. Vi förkastar den och kanske attackerar den som har mage att kritisera oss.
2. Nästa steg är att vi försvarar vårt beteende. 
3. Nästa utvecklingssteg är när vi bortförklarar.
4. När vi börjar kunna konsten att ta emot feedback, lyssnar vi och ställer frågor för att förstå vad den andre säger. När vi kommit dit att vi lyssnar och vågar förstå då kan vi skapa förändringar, förändringar till det bättre!

Vid alla tillfällen då vi får kritik eller feedback bör vi analysera "Hur reagerade jag?" Var i trappan är jag? Dags att ta ett kliv uppåt?

    onsdag 15 februari 2017

    Tror du? På vad?

    För att skapa sig ett bra liv och för att kunna älska krävs att vi har en tro.

    Det finns två former av tro, en rationell och en irrationell.

    1. Irrationell tro - att underkasta sig en irrationell (ologisk) auktoritet (person eller idé)

    2. Rationell tro - är en övertygelse baserad på ens egen tanke- eller känslomässiga erfarenhet.




    Rationell tro får vi efter eget tänkande och reflektion.

    Tron sätter sedan igång oss, t.ex forskaren som tror på sin första idé som kommit till genom grundliga förstudier, eftertanke och iakttagelse. Vi skaffar oss en välgrundad tro att gå vidare med vår idé, vi tror på vår vision som ett rationellt motiverat mål att fullfölja. Denna tro grundar sig alltså på ens egen erfarenhet, på tilltron till den egna förmågan att tänka, observera och bedöma. Vi tror på det vi kommit fram till oavsett vad andra tycker.

    Irrationell tro däremot innebär att vi tycker det är sant bara därför att en auktoritet eller en majoritet säger så.



    lördag 11 februari 2017

    Sexualitet – en katalysator och drivkraft

    Innerst inne vill vi njuta för fullt av livet.

    För att få till förändring och handling krävs någon form av katalysator inom oss, den katalysatorn är vår sexualitet. Den ser till att psyket jobbar vilket i sin tur ger bränsle åt beslutsamhet och handlingskraft.

    Bestämda handlingar kräver att det sker en upptändning, för att sättas i rörelse i vårt psyke. Efter upptändningen förs idén sedan genom olika lager av medvetande, in i kreativitet och genomförande.

    Utan denna katalys, blir våra önskan och vår längtan varken satt i rörelse eller in i fysisk handling. De stannar i rent önsketänkande och blir till ältande och illusioner. Om vi inte vill handla för att nå våra önskningar skapar vi svepskäl och låtsasvärldar som gör att vi tappar livskraft. Ju större förlust desto starkare blir vår låtsasvärld. Missnöjet tar sig olika uttryck som t.ex projektioner på oss själva, livet och andra.

    Vi kan inte hantera drivkraften inom oss eller vår katalyserande energi att kunna gå till direkt handling. Vi stänger av så vi slipper vår ouppfyllda längtan men att stänga av är inte bra i längden, det gör bara saken värre.

    Hur sätter man då fart på sexualiteten inom oss?

    Var positivt nyfiken
    Lek
    Inse att i allt du trodde var omöjligt finns saker som är möjliga
    Ta dig ur relationer som inte ger dig energi
    Lyssna på sexig, medryckande musik
    Släpp loss
    Det är okej att vara crazy
    Gör saker som gör dig riktigt glad
    Ändra dina rutiner
    Ta steg för att uppfylla dina djupaste önskningar
    Du kommer säkert på mer...

    fredag 10 februari 2017

    Hittar du inte kärleken?

    1. Vi vill bli sedda
    2. Vi vill bli hörda
    3. Vi vill bli fysiskt berörda

    Om vi inte blivit sedda som barn, lyssnade på eller om vi inte fått den beröring barn behöver, har vi fått med oss en saknad. Vi har med oss en ryggsäck fylld av saknaden av att inte bli sedda, hörda eller berörda. Det sitter fast i hjärnan och hålls kvar av att vi fortsätter på samma spår trots att vi far illa.

    Blev du sedd?
    Blev du lyssnad på?
    Fick du den beröring ett barn behöver?



    Om inte kanske detta påverkar dina nära relationer som vuxen.

    Många av oss bär på rädslan att inte vara älskade och vi är rädda att bli svikna. Dessa känslor kom troligen till under vår barndom när vi inte fick den kärlek och närhet som barn behöver. Kanske var våra föräldrar frånvarande, självupptagna eller distanserade men det är viktigt att förstå att även de har sina ryggsäckar att bära på. Blev dom sedda, hörda och varmt omhändertagna? Inte? Då  kanske de inte kan ta emot barnets kärlek. Det skapar sår inom barnet som lär sig att kärlek skapar smärta och lidande.

    Det kan göra att vi dras till relationer där vi känner igen oss, där vi känner att vi hör hemma. vi upprepar vårt mönster och hittar tillbaka. Vi kanske dras till relationer där kärleken är omöjlig där vi inte kan få den vi vill ha.

    Då känner vi igen oss, vi känner oss trygga, här har vi varit förut. Vår hjärna tror att det är så här det ska vara och vi hamnar gång på gång där, som med automatik. Vi kanske älskar passionerat, vår vän känns oemotståndlig och det ökar bara vår längtan men resultatet blir ofta bara mer lidande, mer sår, mer besvikelser ända tills vi en dag ser tillbaka på vad vi fick av våra föräldrar. Lyssnade de på mig? Såg de mig? Fick jag kramar, ömhet och värme?

    Vi är alla värda att bli lyssnade på, sedda och berörda fysiskt. Det är möjligt att uppnå.


    Lyckan finns för alla! Vi är alla värda att få det bra och gott!

    Vi styr själva våra liv, ingen annan styr det åt oss. Om vi vill lyckligare får vi sätta stopp och gå en ny väg, börja agera på ett nytt sätt. Så lätt men ändå så svårt.

    Kanske ska vi strunta i de omöjliga kärlekarna och istället hitta de möjliga som kan göra oss lyckliga?





    torsdag 2 februari 2017

    Fyra slags kärlek, vet du vilka de är?

    Broderskärlek - kärlek mellan likar

    Känslan av respekt, omsorg, ansvar och kunskap om varje annan människa och önskan att göra det lättare för hen.

    Moders- och faderskärlek - kärlek till hjälplösa

    Innebär en obetingad garanti för barnets liv och behovstillfredsställelse. Den är uppdelad i två:
    Den ena handlar om omsorg och ansvar för att barnet ska leva och växa. (mjölk)
    Den andra går längre än fysisk omvårdnad (honung). Det handlar om en attityd som väcker kärlek till livet hos barnet, att det är härligt att leva, att det är härligt att vara en liten flicka eller pojke, världen är härlig! Det kräver att modern själv är lycklig vilket inte alltid är fallet.

    En del barn har turen att få både mjölk och honung, andra barn får bara mjölk.

    Kravet för att kunna vara en kärleksfull mor är att hon kan älska - sin man, andras barn, främlingar, alla mänskliga varelser. Om hon inte kan älska är hon en öm moder så länge barnet är litet men ömheten avtar med barnets närhet och ålder.

    Moderskärlek finns där oavsett vad vi gör, om den saknas i någon del kan vi inget göra åt det. Det lönar sig inte att kämpa för att få den. Den är vad den är.

    Faderskärlek däremot behöver vi arbeta oss till, vi behöver vinna den och på så sätt får vi själva kontroll över den. Om vi motsvarar faderns förväntningar, om vi liknar honom, om vi gör vår plikt, frodas faderns kärlek.

    Fadern bör tänka på att vara tålig och fördragsam, inte hotfull eller auktoritativ. Viktigt att tänka på är att leda med principer och förväntningar.

    Erotisk kärlek - en fullständig sammansmältning

    Denna kärlek är exklusiv, vi smälter samman fullständigt och intensivt med en annan person. En erotisk sammansmältning och en fullständig självutgivelse i alla livsaspekter. Vi når varandras innersta.

    Självkärlek 

    Garantin för vårt eget livs lycka och välgång hänger helt på vår förmåga att älska. Det vill säga på känna omsorg, respekt, an-svar och insikt.

    Om vi älskar oss själva, kan vi älska andra.

    Vi kan alltså inte älska om vi inte älskar oss själva. Att vara självisk handlar inte alls om självkärlek.

    Källa: Kärlekens konst av Erich Fromm

    söndag 29 januari 2017

    Låg självkänsla? Att döma sig själv?

    Låg självkänsla innebär att vara dömande mot sig själv och att inte sätta något värde på sig själv. Den styr hur vi fungerar i det dagliga livet och har stor inverkan på många områden i livet.

    Om du har en låg självkänsla har du en låg uppfattning om dig själv och lägger stor vikt vid dina svagheter och brister men inte dina styrkor och resurser, du är självkritisk.

    Du har också svårt att hävda dina behov eller din uppfattning, du har en ursäktande attityd och undviker inte bara utmaningar, utan de flesta situationer där du riskerar att bli bedömd.

    Du oroar dig för att bli avslöjad som en bluff och har svårt att tro att det du lyckas med beror på skicklighet och kunskaper.

    I relationer till omgivningen är du kanske blyg, tyst och överkänslig för kritik. Det kan gå så långt att du drar dig undan kontakt och närhet. Motsatta beteenden finns, att dölja sin osäkerhet genom att alltid uppträda självsäkert, ett rollspel som många genomskådar.

    Dåliga erfarenheter leder ofta till låg självkänsla. Utifrån erfarenheter skaffar vi oss en kritisk uppfattning om oss själva och livet. Sådana upplevelser kan vara att inte ha motsvarat föräldrars eller jämnårigas krav, att uppfattats som ”udda” i familjen eller i skolan och att sällan ha fått beröm, värme och intresse från sin omgivning.

    Känner du igen dig? Låg självkänsla är ett sätt att tänka och bete sig som på många sätt är inlärt från tidiga år men som du kan hitta sätt att bryta med.

    Låg självkänsla kan ibland vara ett inslag i en depression eller vid långvariga problem med ångest. Om detta gäller dig, är en effektivare lösning att du söker behandling för det primära problemet.

    Du kan också prova att på egen hand hitta sätt att bryta dina inlärda cirklar för hur du tänker och beter dig. Du kan börja träna dig i att få en bättre självkänsla genom att bli medveten, reflektera och göra tvärtom.

    Hur?

    Här på källan psykologiguiden.se får du råd.

    söndag 15 januari 2017

    Följa andra eller gå sin egen väg?

    Många anser att människor i dagens moderna samhälle är mer upplysta än tidigare generationer
    och att det består av självständiga individer. Nja, stämmer det?

    Vi förkastar övernaturligt men samtidigt tror en stor del av Sveriges befolkning på en Gud som straffar, belönar och vakar över oss. Många super, knarkar eller röker ihjäl sig. Vi är deprimerade och kan inte sova gott.

    Många killar och män ser helst på actionfilmer där de misshandlar och skjuter ihjäl varandra. Kanske i kombination med ägna många timmar åt att se på sport. Är det att vara upplyst? Folk som anser sig bildade och medvetna kan hylla de konstigaste konstverk och de mest högtravande teaterstycken – är det månne för att verka märkvärdiga? Kanske förstår de inte tavlans eller pjäsens mening.

    Många lever i en drömvärld och tror att de ska bli lyckliga bara de vinner högsta vinsten och blir rika eller hittar den rätta.

    Nej, människorna i dagens moderna samhälle är inte alltid så upplysta och de flesta människor visar inte mycket tecken på att vara självständiga och fritt tänkande individer. De flesta går den väg
    som anvisas dem och de flestas beteende, tankar och känsloliv är till största delen formade och
    styrda av omgivningen.

    Många är helt omedvetna om omgivningens påverkan på dem, omedvetna om att de har förträngt eller undvikit att utveckla ett eget jag. Vi vet säkert att vi hoppat på någon trend och försökt göra oss lite häftiga men vi tror att vi ändå är självständiga individer.

    Om vi låter oss styras av andras förväntningar kommer det att sätta djupa spår i vår personlighet och läggning. Vi blir de som inte ifrågasätter utan bara accepterar allt som det är. På så vis får vi ingen utveckling utan allt förblir som det är just nu. Tycker du vi har en bra värld?

    Så upplys dig, reflektera, ifrågasätt och bli visare.


    Källa: eftertanke.org

    Har du koll?

    Jag ramlade över ordet eftertänksamhet och det ledde till detta inlägg. Eftertänksamhet – ett så fint ord.

    När vi föds ligger världen för våra fötter. Vi har allt vi behöver för att skapa oss ett bra liv.

    Kapaciteten är oändlig, tänk bara på hur snabbt en nyfödd utvecklas. Vi har en drivkraft som är enorm. Efter tre månader börjar barnet förstå att det finns, efter sex månader kan barnet redan sitta, efter åtta månader krypa och efter tolv månader ställa sig upp och ta sina första steg. Sedan börjar barnet prata...

    Tråkigt nog tappar vi drivkraften med åren eller riktar den åt fel håll.

    Vi har möjlighet att växa upp och bli fria, kloka och harmoniska människor, ändå är det få som gör det. Varför blir det så?

    För att ge barn de bästa möjligheterna krävs att föräldrarna har en god självkänsla, är mogna och kärleksfulla. De flesta föräldrar är inte där, därför kan de inte ge barnen de rätta verktygen så att de kan skapa sig fina liv. Barn behöver bland annat beröm, feedback och eftertänksam dialog för att utvecklas till en människa som kan skapa sig ett fint liv på alla plan.

    Bild: Stu
    Vårt samhälle är inte inriktat på att utveckla människor till vakna, självständiga individer. För att ha ett bra samhälle behöver det ledas av personer som är visa och mogna (som de goda föräldrarna) men så är det inte idag och samhällets mål är inte heller att medborgarna ska bli visa, kloka, medmänskliga, fria och självständiga.

    De flesta av oss har helt andra fokus. Det är inne att vara lättsam, att umgås (gärna ytligt), att vara populär, att stå i centrum och att få andras uppmärksamhet. Sedan bör vi se bra ut och vara smarta. Många har fokus på att tjäna mycket pengar, andra på att bli en kändis.

    Visst finns det människor som har hittat visdomen men de allra flesta reflekterar inte över djupare livsfrågor eller högre ideal. Så länge detta inte är löst kommer vi att ha elände i världen.

    Kanske är det läge för en stunds eftertanke idag?

    Diskussionshäfte om eftertanke – Vad ska man göra av sitt liv?

    söndag 1 januari 2017

    Hur har dina föräldrar påverkat dina relationer?

    Anknytningsteorin

    Denna teori bygger på att vi som små lär oss hur vi skall vara i vår strävan efter att skapa närhet till våra föräldrar.

    Vi lär oss att skapa relationer genom erfarenhet. Som barn är vi beroende av våra föräldrar. Deras agerande präglar vårt sätt att relatera till andra människor för resten av livet.

    Vi utvecklar ett anknytningsmönster, ett sätt att relatera till andra människor, främst i nära relationer.

    Under de två första levnadsåren läggs grunden som sedan finslipas under uppväxten.

    De flesta passar in i något av dessa kategorier:

    1. Trygg anknytning
    2. Otrygg-undvikande anknytning
    3. Otrygg-ambivalent anknytning

    Trygg

    Trygga barn litar på att föräldern finns där, ölskar dem och försöker hjälpa barnet i svåra eller skrämmande situationer.

    Som vuxna har de lätt att komma nära andra människor men trivs också bra i eget sällskap. De har lätt att fungera i långvariga relationer.

    Otrygg - undvikande

    Barn med otrygg-undvikande anknytning förväntar sig att bli avvisade och bortstötta när de behöver hjälp. Därför lär de sig tidigt att inte söka närhet och stöd, utan att klara sig själva. De tänker sig fram till svar snarare än känner efter.

    Som vuxna är de ofta omtyckta och fungerar bra i mer ytliga relationer. I nära relationer håller de distans – de kan vara svåra att komma inpå livet och drar sig ofta undan när de upplever krav på närhet.

    Otrygg - ambivalent

    Barn med otrygg-ambivalent anknytning bär med sig en erfarenhet av att ibland bli omhändertagna, ibland avvisade när de söker hjälp och tröst. Osäkerheten gör att de känner separationsångest och rädsla. De är i stor utsträckning känslostyrda.

    Som vuxna uppfattas de ofta som kreativa personer som har nära till sina känslor. I nära relationer skrämmer de ibland iväg människor med sin starka önskan om närhet. En del är så rädda att bli övergivna att de istället undviker nära relationer.

    Otrygg - desorganiserad

    Det finns också en fjärde, mer ovanlig kategori, som kallas otrygg-desorganiserad. Detta anknytningsmönster utvecklas ofta hos barn som växer upp med fysisk eller psykisk misshandel eller har föräldrar med svåra upplevelser från sin barndom och som därför inte kan tolka sitt barns signaler på rätt sätt. De kanske bli arga eller rädda när barnet gråter, så att barnet upplever föräldern som skrämmande – ändå behöver barnet knyta an.

    Detta leder till särskilt svåra relationsstörningar även i vuxen ålder. Behovet av professionell hjälp för att kunna bryta detta mönster är störst i den här gruppen.

    "Hur du kan förändra ditt anknytningsmönster?

    - Lägg märke till hur du relaterar till andra människor, särskilt i nära relationer. Sluta fokusera på hur den andra personen agerar - inse att du kan behöva förändras om du vill skapa bättre relationer.

    - Fråga din partner och vänner eller familj om hur de uppfattar dig. Beroende på vilket anknytningsmönster du har kan detta vara svårt! Men gör det du kan, inte det du inte kan. Kanske finns det åtminstone någon person i din närhet som du kan prata med om ditt sätt att relatera till dem. Upplever de dig som distanserad, klängig, svartsjuk? Svara inte emot, utan tacka för att de vill hjälpa dig genom att ge dig feedback.

    - Sätt upp små delmål som du tror att du kan uppnå. Om du håller andra människor på avstånd - bestäm dig för att berätta något personligt för någon. Om du skrämmer bort andra med ditt närhetsbehov – se när du ställer krav och försök att låta bli.

    - Bli medveten om dina känsloreaktioner när du försöker göra något annorlunda. Det kommer att väcka upp den rädsla som en gång gjort att du lärt dig detta anknytningsmönster. I vissa fall är rädslan så stark att det är omöjligt att stå emot. Anklaga dig inte för det – försök bara att sträcka dig lite längre.

    - Möt den känsla som väcks till liv genom att du utmanar ditt anknytningsmönster. Sitt bara stilla (åtminstone i början) och andas lugnt. Känn efter hur känslan fysiskt uttrycker sig i din kropp. Var nyfiken och öppen. Gör detta aktivt en stund varje dag så hjälper du till att lösa upp känslor som har lagrats i din kropp i många, många år. (Läs vidare om mindfulness)

    - Sök professionell hjälp. Samtal med en psykolog eller psykoterapeut kan hjälpa dig att bryta dessa mönster."

    Källa: www.psykologiguiden.se

    onsdag 30 november 2016

    Gemenskap ger trygghet och skapar ensamhet

    Ensamhet är välgörande men människor kommer till fullt uttryck först i kommunikation med andra.

    Ofrivillig ensamhet är vanligt i vårt land. Efter en skilsmässa eller ett dödsfall blir inte samvaron med andra densamma som den var när vi levde i en parrelation. Vi förlorar ofta kontakten med de par som vi har umgåtts med och par vill gärna umgås med par.

    De som lever själva tappar ofta intresset av att umgås med par, många känner sig inte bekväma i sällskapet och ensamhetskänslan blir påtaglig. Många gånger är det mindre sorgligt att vara ensam än att vara på par-fest.

    Vad gäller barn vill jag betona att barn som inte får umgås med båda sina föräldrar lider på ett eller annat sätt. Det är deras rätt, de älskar och behöver mamma och pappa precis lika mycket.

    Creative common - Jon-Eric Melsæter
    Vad gäller grupperingar  –  människor i en grupp skyddar sin trygghet. Vi ser inte de ensamma utanför. De ensamma försöker på olika sätt, att komma in i gemenskapen men för det mesta blir de inte insläppta och det kan svida. Vi som är i gruppen njuter av att själva ha någon som hör till oss, vår familj, vår partner, våra barn, våra kompisar. Vi njuter så till den grad att vi blir egoistiskt bevakande och bevarande. Den positiva vi-känslan leder till ett ointresse att öppna upp för andra och släppa in dem – jag har ju mitt eget och mina egna.



    Om vi ser en person som är ensam, bör vi försöka att bjuda in denne i vår gemenskap, i vår grupp.

    Det är stort att bjuda in och på så vis hjälpa den ensamme, för det krävs mycket kraft och mod att söka kontakt med risken att bli utesluten. När vi bjuder in glädjer vi dessutom någon och vi öppnar faktiskt upp möjligheter för både oss själva och andra.

    Ingen vet vad en ny person i gruppen kan betyda  – men kanske är det därför som vi tycker det är säkrast att stänga ute.