söndag 19 november 2017

Äntligen! #Metoo-rörelsen som ett genombrott för en mer demokratisk struktur mellan könen. Intervju med Sören Grind

En podd med Sören Grind, psykolog, som klokt, vist och eftertänksamt berättar om sin syn på #Metoo-rörelsen.

Livets bog V 1709: "Har inte "kvinnan" under årtusenden hållits nere i okunnighet, sexuellt slaveri och ringaktning av det så kallade "starka könet", som genom sin maskulina, kroppsliga överlägsenhet eller styrka i förhållande till "kvinnans" fysiska, kroppsliga tillstånd hade lätt att bli den dominerande?"

Intervju med Sören Grind


Vi är väldigt bekväma!

Vi äter mycket mediciner (jag ville inte kalla dem läkemedel för de läker inte utan skapar fler sjukdomar), vi äter massor av mediciner. 2010 skrevs det ut cirka 100 miljoner recept i Sverige och 2016 var det uppe i 109 miljoner, det ökar alltså med drygt en miljon om året!

Om varje recept genererar minst en biverkan...? Fundera på det. 109 miljoner nya sjukdomar varje år, bara på grund av mediciner.

Tillbaka till bekvämligheten. 

Vi äter hur eländig mat som helst - det är ju gott och det är ju bekvämt – färdigrätter från butiken, fabriksbakade kakor och bröd, godis, besprutad frukt, coca-cola, socker i alla former, friterat i barer och kiosker, chips, bag-in-box, sprit, rökt mat, fiskar med gifter, vi röker...

När sjukdomarna sedan kommer – som fetma, hjärtbesvär, magbesvär, ledbesvär, diabetes, cancer, migrän... går vi till doktorn och får medicin som också skadar kroppen men kanske tar bort symptomen.

Kanske tänker du: Det är ju därför sjukhus finns, för att hjälpa mig, men hur smart är det att fördärva dig själv och utgå från att någon annan ska fixa till dig igen? Det är dags att tänka om.

Sjukdomsbehandling är en väldigt ond cirkel. Sjukhus anser jag vara viktiga i akuta fall men inte i långsiktiga behandlingar.

Ni kanske tänker, vad vet hon om det? Jag kan bara svara: Jag tänker själv och tar beslut, jag accepterar inte bara rakt av vad andra, samhället och myndigheter säger, gör så du också – tänk själv, undersök, forska och hitta dina svar och insikter.


Inte nog med att vi äter i ren slöhet och är bekväma, vi bryr oss inte om att utvecklas som människor. I princip alla bär på sår och besvikelser från tidiga år och bryr sig inte ett skvatt om att reflektera över dem och komma förbi dem. Nej, istället lever vi dag för dag med sviterna av såren – våra sjukdomar och besvär, både fysiska och psykiska som vi inte alltid vill se.

Äter du någon medicin?
Har du ont någonstans?
Brukar du vara sjuk?
Är du deppig?
Har du ångest?
Väger du för mycket?
Är du inte lycklig?...

Om du svarar jag på en fråga är det dags att kliva ur bekvämligheten och börja jobba – om du vill vara frisk vill säga.

De flesta orkar inte, kanske inte du heller, för det kommer att ta tid och det kommer att vara jobbigt men det finns ingen genväg till att leva och vara frisk, och lycklig. Det handlar om att våga och orka se sanningen – ät bra mat, motionera lagom, lär känna dig själv och bli medveten om dina gamla sår.

Genom att jobba i många år på detta vis har jag själv blivit frisk från ledgångsreumatism.

Källa: www.socialstyrelsen.sewww.nyttigt.eu

lördag 18 november 2017

Meningen med livet?

Vårt mål är att leva lyckliga, hälsosamma liv där vi gläds åt oss själva. 

Kärleken löser upp ilska. 

Kärleken löser upp bitterhet. 

Kärleken får rädslan att försvinna. 

Kärleken skapar trygghet.





Om vi hittar vår inre kärlek löser sig mycket i livet.

Tankens kraft - kan den bota sjukdom?

Enligt Louise L Hay finns ett direkt samband mellan våra tankar och olika kroppsdelar och fysiska besvär.

Själv har jag också insett att även känslor, som i och för sig ofta är ett resultat av våra tankar,  har ett direkt samband med våra kroppsdelar och fysiska besvär.

Så om vi tänker fina tankar istället för att klandra livet och andra människor för det som är fel i vårt liv ökar våra chanser att vara friska.

Om du har ont men inte vet varför menar Louise att vi har behov av det onda. Det onda är en symptom och för att hitta nycken behöver vi vända oss inåt, hitta vad som ligger bakom. Det gäller att släppa taget för det onda skyddar oss på något vis, skyddar oss mot att behöva förändras, agera på nya sätt.

De tankar som är grunden till mest sjukdom är:
Klander
Ilska
Bitterhet
Skuldkänslor
Sorg
Frustration

Klander skapar ledbesvär, ilska skapar infektioner, bitterhet kan leda till tumörer och cancer, skuldkänslor skapar smärta och värk.

Det är smart att ändra tankemönster innan sjukdomarna blir akuta.

Några exempel från boken
1. Artrit - Känsla av att vara oälskad. Kritik, harm, bitterhet. Känsla av att inte vara bra nog. Nytt tankemönster: Jag är kärlek. Jag väljer att älska och bejaka mig själv. Jag ser andra människor med kärlek.

2. Diabetes - Att längta efter det som skulle kunna varit. Stort behov av att kontrollera. Djup sorg. Ingen ljuvhet kvar. Nytt tankemönster: Detta ögonblick är fyllt av glädje. Jag väljer nu att uppleva ljuvheten i denna dag.

3. Hjärtbesvär - Känslomässiga problem sedan lång tid tillbaka. Brist på glädje. Ett hjärta som hårdnar. Att tro på belastning och påfrestning. Nytt tankemönster: Glädje, glädje, glädje. Jag tillåter kärleksfullt glädjen att strömma genom mitt sinne, min kropp och mina upplevelser och erfarenheter.

Källa: Läk din kropp - de mentala orsakerna till fysisk sjukdom av Louise L Hay

söndag 12 november 2017

Tysta de tysta - vi får inget veta om vi själva tar över samtalet för mycket

"Var kommer du ifrån? Berätta om dig själv?" säger Lars. Det är Mias tur att prata.
Hon funderar en stund, var ska hon börja?
"Jag kommer från Mariestad, jag är född där men har flyttat omkring lite innan jag landade för gott."
Hans blick skvallrar om att han är ivrig att säga något. Mia ser på honom, tar en paus. Hon förstår vad som komma skall. Han tar tillbaka ordet.
"Jag har en syster som bor i Mariestad, hon bor på Sturegatan...vet du var den ligger?"
"Ja, vilket hus bor hon i?" Mia döljer en suck, hon hade tänkt berätta om sina flyttar och varför de skett. Varför frågar han om han inte vill veta?

Han fortsätter att berätta om systern, vad hon gör, var hon jobbar, hur hon har renoverat huset... Han kommer in på sin egen husrenovering och glider så småningom över på sin förestående kryssning.
Hon lyssnar tålmodigt.

"Nej, nu måste vi få beställa maten" säger han och vinkar till sig kyparen.
"Du berättade inte så mycket om dig själv. Berätta mer."
"Ja, vad du vill veta?" Hon bestämmer sig för att försöka igen. "Jag nämnde ju att jag flyttat omkring lite, först flyttade jag till Tidaholm, jag var arton då."
"Tidaholm? Där har ju jag också bott! Vi bodde i Amerikahuset. Pappa jobbade på tändsticks-fabriken och mamma var hemma och såg till oss barn". Han fortsätter berätta om tiden i Tidaholm och sedan flytten till Kinnarp och vad som följde med den.
Mia lutar sig tillbaka, nickar artigt under tiden han berättar och orden glider vidare åt många olika håll.

Mia försöker fortsätta att lyssna intresserat men har tystnat. Varje dag händer samma sak. Varför vara trevlig och visa sig intresserad? Varför ställa vänliga frågor för att följa upp? Det är sällan numera som hon berättar något, det är så få som vill lyssna och som vill veta mer. De flesta vill helst bara höra sin egen röst oavsett om de har något intressant att säga eller inte, det viktigaste är att de får prata. Tänk om folk kunde släppa lite fokus på sig själva och möta en annan människa, verkligen möta och lära känna dem. Människor är intressanta om man verkligen öppnar upp för att möta dem.

Han missade att hon var en stark och klok kvinna, att hon hade flygcert, var föredragshållare, politiker, talare under Almedalsveckan, nationaldagstalare, utbildad psykolog, sommarölänning, att hon hade flera styrelseuppdrag, att hon renoverat sitt hus, var seglare och golfare...

Hans bild av henne efter mötet var att hon var söt och trevlig men lite tystlåten.

Hon visste mycket om honom efter mötet och förstod ganska bra vilken sorts person han var, vilka hans intressen var, barndomen och hon hade fått en första bild av hans liv.



lördag 11 november 2017

Varför drabbas vi så hårt av brustna relationer?



John W James och Russell Friedman slutsats är att oförlöst sorg oftast beror på någonting av känslomässig natur som vi inte har talat ut om.


För att vi ska bli fria igen krävs att vi samta-lar med personen och slutför samtalet för att vi ska kunna bli fria från sorgen. Vi behöver bli kompletta med att motparten förstått på djupet vad vi vill ha fram.


Ett enklare exempel: Du vill prata med en god vän, du ringer  upp och letar rätt på en plats där mottagningen är bra. Ni hör varandra bra men så bryts samtalet precis innan du hinner säga ”hej då!”. Vad gör du då? Troligen ringer du upp motparten igen och säger ”Vi var väl klara, jag skulle bara säga hej då. Hej då!”. När du sedan lägger på luren har alla tre delar av en fullbordad kommunikation ingått, vilket gör att du kan ”släppa taget” och ”gå vidare”. Delarna är:

1. Du behöver samtala med motparten
2. Du behöver uppleva dig hörd och förstådd
3. Du behöver slutföra kommunikationen med ett avsked.

Om du bär på gamla, tunga ryggsäckar av besvikelser och sår, kanske omedvetet, din självkänsla är låg – då blir det svårt att lyckas med samtalet.

Om samtalet inte kan genomföras lyckosamt kommer den känslomässiga smärtan att vara kvar. Du fastnar i sorgen.

Hur gör man när motparten inte kan eller vill medverka i ett samtal?

Samtalet enligt punkterna 1,2 och 3 behöver ändå genomföras och vi kan göra det genom att  använda en attrapp eftersom motparten inte är där. På så vi fullbordar vi kommunikationen men på ett indirekt sätt t.ex. genom gestaltterapi (stolsövning). Motparten omvandlar vi till en stol som vi talar till.





Relationsexperten och psykologen Christina Hermanrud menar att kvinnor vanligtvis känner mer smärta och sorg än män, troligen för att kvinnor investerar mer i ett förhållande.

Hon menar också att män ofta trycker ner sin sorg direkt efter ett kraschat förhållande men att stänga in sin sorg och direkt försöka gå vidare är inte bra. När verkligheten till slut kommer ikapp och sjunker in, blir sorgen djupare och mer långvarig.

Källa: plus.rjl.se

onsdag 8 november 2017

Vad skulle du göra?

Vad skulle du göra om du visste att du inte skulle misslyckas?

Vad skulle du göra om pengar inte var något hinder i ditt liv?

Vad skulle du ångra om du inte gjorde det innan du dog?

Låt inte rädslan stoppa dig